Artisten Janice om att våga drömma stort och lita på sig själv
Det börjar med Whitney Houston. Hon står i blank, blå klänning med axelbanden nedhasade på armarna och kort, lockigt hår, ensam på en scen med mikrofonen i handen. ”I believe the children are our future”, inleder hon med starkspröd röst i filmklippet från 1991. Blicken är stadig och hon sjunger rakt in i hjärtat på 5-åriga Janice som ryser ända upp i ansiktet när hennes mamma visar henne det gamla klippet.
– Det var som att jag själv inte fattade riktigt varför. Jag blev jätterörd och tyckte att det var så mäktigt att se någon som hon, som jag också kunde relatera till på många sätt. Jag hade aldrig sett någon som såg ut som jag, på tv eller liknande, och hon var ju en världsstjärna. Det var en mäktig upplevelse, som gjorde att jag började drömma stort, tidigt.
Detta var innan jante kom in i Janice Kamya Asantes liv, innan någon sagt till henne att hon inte hade rösten som krävdes. Hon började sjunga innan hon ens kunde prata och sången blev tidigt hennes viktigaste språk. Senare blev den även en livlina, som löper som en röd, obrytbar tråd genom Janices liv, ”jag vet faktiskt inte vad som hade hänt om jag inte haft musiken”.
Musikaldrömmen som gick i uppfyllelse
Hon sitter i köket på skivbolaget Pias kontor i Gamla Stan, där sommarens första turister myllrar nedanför det öppna fönstret. Den hyllade soul- och r’n’b-sångerskan slog igenom 2016 med låten Don’t need to och med efterföljande albumet Fallin’ up, 2018, blev hon nominerad till en Grammis för Årets nykomling. Nu har hon precis kommit tillbaka från Helsingfors, där turnén med musikalen Jesus Christ Superstar avslutats med storpublik tre kvällar i rad. Hon spelade Maria Magdalena, mot Peter Jöbacks Jesus och Ola Salos Judas, med idolen Fredrik ”Benke” Rydman som regissör.
– När jag fick veta att han ville träffa mig för rollen som Maria Magdalena kände jag bara ”vänta, förlåt? Vet Benke Rydman vem jag är?!”. Då tappade jag det helt. Jag tycker att han är helt otrolig.
Att göra musikal är något hon alltid drömt om, sedan hon började på skolan Kulturama som 11-åring. Där fick hon sjunga, dansa och spela teater hela dagarna.
Men sången var en låda som jag inte riktigt vågade öppna inför folk.
– Där började drömmarna bli … inte verkliga, men det kändes som att det skulle kunna gå. Så länge jag gör allt jag kan.
Och det gjorde hon. Men på Kulturama blev hon placerad i facket ”dansare”, så sången blev något hon ägnade sig åt ensam, hemma på sitt rum eller framför Singstar som hennes mamma gav henne i födelsedagspresent ett år.
– Big mistake, haha, man fick inte tyst på mig! Men sången var en låda som jag inte riktigt vågade öppna inför folk. Och det dröjde länge innan jag gjorde det.
När hon blev kontaktad av Benke Rydmans team hösten 2021 var hon mitt i en annan stor utmaning, hennes första stora skådespelarroll i Netflix The playlist – serien om Spotify – som spelades in i Stockholm. Under en intensiv inspelningsvecka skådespelade hon på dagarna och tränade på att sjunga som Maria Magdalena till långt in på nätterna. Det hårda arbetet lönade sig och hon fick rollen.
– Det var så himla stort. Jag har känt länge att jag har velat göra musikal, men inte vågat. Jag har fått höra att jag inte har en röst som passar. Att Benke och resten av produktionen trodde att jag kunde axla den rollen var oerhört stort för mig.
Akutell på Netflix
I kommande serien The playlist spelar hon Bobbie T, en sångerska med många egenskaper som Janice kunde relatera till.
– Att vilja ge så mycket av sig själv, men inte släppa sin integritet. Att vilja få folk att känna och samtidigt behålla identiteten. Att hitta balansen i det. Men det är svårt i en värld som handlar så mycket om siffror och streaming, när man vill att det bara ska handla om musiken och vad den gör med människor.
Innan Spotify kom in på musikscenen kämpade branschen mot piratnedladdning och olaglig spridning av musik. Serien handlar om grundaren Daniel Eks väg från idé till förverkligande av den första streamingplattformen för musik – och Bobbie T representerar musikernas perspektiv.
– Jag kände att det var en perfekt första roll för mig, men jag har ju aldrig skådespelat innan. Det fanns absolut en rädsla och en ganska hög press, i det sammanhanget med väldigt etablerade skådespelare.
Daniel Ek spelas av Edvin Endre och i casten finns även namn som Gizem Erdogan, Ulf Stenberg och Valter Skarsgård.
– De var så välkomnande och öppna, och tog in mig som om jag var en av dem. ”Det är klart att du ska göra det här!”, som om det var självklart. Det var en fin och inspirerande miljö, som gjorde att jag vågade.
Rollfiguren Bobbie T växte stegvis under inspelningens gång, från en ”större biroll” till en av huvudrollerna. Och Janices kärlek till skådespeleriet ökade i ungefär samma takt.
– Det var helt magiskt att få uttrycka sig på det sättet. För mig handlar det om att ge förlängning till berättelser och karaktärer och ge dem en röst. Oavsett om det är genom skådespeleri eller sång. Det är så utvecklande och samtidigt väldigt befriande.
För mig handlar det om att ge förlängning till berättelser och karaktärer och ge dem en röst.
Känslan av ”inte ska väl jag” är stark hos Janice, vilket irriterar henne. Rösten som säger att hon inte kan, inte borde, inte räcker till. Men jantelagens envisa förespråkare lever alltid sida vid sida med drömmaren som vågar sikta på den absoluta toppen och inte är rädd för att ”ta det hon vill ha”.
Senast vi sågs var i december 2020 via skärm, i en intervju för ELLE med henne och pojkvännen Marvin Kamya Asante, som nu blivit hennes man. De berättade om hur de träffades, att han hade haft koll på henne länge, de hade många gemensamma bekanta och sjöng i samma kör. Men när hon väl upptäckte honom fanns ingen tvekan. ”Hon gick liksom bara fram och kysste mig. Det var hundra procent självförtroende.”
Hittade sig själv i Tensta Gospel Choir
Gentemot hennes starkaste målmedvetenhet har jante inte en chans. Att barndomsdrömmen om att sjunga till slut blev starkare än den inre kritikern var mycket tack var en puff från en då nybliven vän – Sabina Ddumba – och en kör, som fostrat stjärnor på löpande band.
– Sabina hade hört mig sjunga i något klipp från skolavslutningen i nian på Kulturama och hon skickade ett meddelande till mig på messenger: ”Hörde det här klippet. Alltså förlåt, var har du varit någonstans? Du ska komma till kören nu!”
Vem är du och vad vill du uttrycka? Hur vill du sjunga?
Kören var Tensta Gospel Choir och Janices första reaktion var ”nej men inte ska väl jag?”. Men hon blev övertygad om att gå på en audition och trots att hon var livrädd gick det bra.
– Det förändrade mitt liv. Tidigare har jag alltid ursäktat mig och sett upp till andra artister som jag ville sjunga som. När jag började i Tensta var det som att allt det behövde raseras. Vem är du och vad vill du uttrycka? Hur vill du sjunga?
Inget mer Whitney, Aretha eller Mariah – i kören uppmuntrades Janice att hitta sin egen röst.
– Jag behövde skala av ganska mycket för att blomma ut i mig själv. Och jag är så jävla tacksam över kören, för jag tror absolut inte att jag hade varit den artist jag är i dag utan Tensta. Jag släppte alla fasader jag hade och bilden av hur man ska vara och låta. Tills jag vågade vara jag.
Sorgen efter pappan
Hon återknöt samtidigt till det där första minnet av Whitney Houston live på scen.
– Jag kom ihåg hur tagen jag blev av hennes uttryck, att hon gjorde mig tårögd. Det blev så himla centralt för mig, att det var mitt syfte. Jag ska ju sjunga för att känna och för att få folk att känna. För att vara ett ljus, ge kraft och hitta kraft. När min pappa dog blev sången min räddning.
Jag behövde växa upp fort, när jag egentligen skulle vara barn och ungdom.
När Janice var 15 år tog hennes pappa sitt eget liv. Det skedde plötsligt och vände upp och ner på allting. På de sköra tonåren, början på gymnasiet och slutet på ungdomstiden. Hon var enda barnet som bodde kvar hemma och tillsammans med mamman tvingades hon hantera den skam och skuld som ofta följer ett självmord.
– Allt var bara … Mörkt. Jag kände väldigt länge att jag inte hade någon grund. Jag behövde växa upp fort, när jag egentligen skulle vara barn och ungdom. Det var jättedimmigt för mig, länge.
I kören hittade hon en utväg, både i musiken och i själva sammanhanget.
– Jag fick komma dit varje måndag och det fanns inga förväntningar på att jag skulle vara den där glada, roliga tjejen. Jag fick vara skitledsen, jag fick vara skitarg – och jag fick bara sjunga, om jag ville det.
Jag blev först väldigt stängd, men musiken tog bort det där skalet som jag hade byggt upp.
Att sjunga gav henne också ett sätt att släppa ut alla känslor och bearbeta dem.
– Men också befrielsen i att få sjunga ut när jag inte hade orden. Det var det som gjorde att jag sen vågade öppna upp om det som hände, hur det fick mig att känna och varför det är viktigt att prata om psykisk ohälsa och självmord. Jag blev först väldigt stängd, men musiken tog bort det där skalet som jag hade byggt upp.
Sedan 2018 är hon ambassadör för den ideella organisationen Suicide Zero, som genom att sprida kunskap och bidra till forskning vill minska antalet självmord till noll.
– Det tog några år innan jag kände att det var det naturliga steget för mig att ta. Att våga vara så öppen och transparent med något som är det djupaste, värsta traumat i mitt liv. Men det var viktigt för mig att göra det, för att visa att det finns hopp.
Hon berättar om stigmat kring självmord, att det behövs mer kunskap för att folk ska kunna bemöta drabbade på rätt sätt.
– Många känner att de inte vågar fråga, eller prata om det, för de vet inte hur. Det blir ett tassande på tå som gör att man känner: ”Varför vågar ingen fråga? Jo, för att man inte ska prata om det.” Det leder till skam och skuld.
Janice har bearbetat sin sorg i terapi, men hittade även en väg framåt genom musiken, kören och att hon så småningom kunde skriva låtar om det som hände. Nu har hon lärt sig att leva med den och hon och hennes mamma har hittat varandra igen, efter några tuffa år.
– Alla hanterar sorg på olika sätt och jag hade nog svårt att förstå henne i hennes sorg och hon hade svårt att förstå mig. Det var år när vi kämpade med att hitta varandra i vår relation och i förhållande till pappa, som inte fanns längre. Det var en jobbig prövning, men det ledde till att vi har en helt fantastisk relation i dag.
Jag tror att det har gjort sån skillnad för mig att både mamma och pappa var så öppna och aldrig försökte styra mig någonstans.
Det finns en trygghet och en ro i Janice, när hon formulerar sina tankar och sätter ord på svåra känslor. Kombinationen självförtroende och attityd, lugn och eftertänksamhet, verkar självklar – och hur ”den där trötta jante” ens får rum hos henne är oklart.
– Det kommer absolut inte från mina föräldrar i alla fall, snarare från samhället och kanske några lärare på vägen …
Mamman kommer på alla hennes spelningar och oavsett vad Janice har velat göra i livet har hon stöttat och uppmuntrat. När hon inte kan bestämma sig – ”vilket jag sällan kan” – ringer hon sin mamma.
– Jag tror att det har gjort sån skillnad för mig att både mamma och pappa var så öppna och aldrig försökte styra mig någonstans. Jag fick göra det jag ville göra och de fanns alltid där, oavsett.
Maken Marvin är stöttepelaren
En annan viktig person i hennes liv som alltid finns där, är nyblivna maken Marvin. Han friade till henne på julaftons morgon, lyckades överraska kontrollpersonen Janice totalt, och i slutet av augusti sa de ja till varandra på en herrgård i Mariefred.
– Han är det absolut bästa jag har, säger hon och rösten brister lite när hon ska försöka svara på frågan om vad han betyder för henne.
– Han är min person och jag är hans person. Det finns ingen som jag hellre vill dela mitt liv med. Han är så trygg, så klok, så varm och så insiktsfull. Jag har nog aldrig varit så säker på någonting som att det är han.
Han är min person och jag är hans person.
De träffades via kören när hon bara var 19 år och har hållit ihop sedan den där allra första kyssen. Och varje kväll lyssnar de på Harry Potter tillsammans innan de ska sova. En kontrast som roade ELLE-redaktionen, när de coola bilderna på paret ställdes bredvid den kanske lite mindre coola kvällsaktiviteten.
– Det gör vi fortfarande, haha! Jag tycker att det förkapslar oss ganska bra. Vi kanske ser ut på ett visst sätt, folk säger ”du ser så cool ut”, men jag är inte cool. Jag är en nörd utan dess like. Och Marvin är än mer nörd än jag. Det kommer vi nog alltid att vara.
Tio år från nu hoppas hon att de har minst två barn och bor i ett hus någonstans i Stockholm med en studio och en ”otrolig trädgård”.
– Och att vi gör det vi älskar. Sjunger, skådespelar, står på scen. Tillsammans och var för sig. Det är en ny era av vår tid tillsammans. Jag är så redo för det livet.
Janice om…
Frieriet:
”Marvin är så bra på att uttrycka sig, men jag märkte att han hade svårt att hitta orden. Vad är det här? Men jag förstod inte vad som hände förrän han gick ner på knä. Jag blev så chockad. Jag minns bara att han sa ’det har alltid varit så självklart för mig, men vill du gifta dig med mig?’ Då tappade jag det helt.”
Bröllopsklänningen:
”Jade Cropper gjorde min dröm-bröllopsklänning och Zamina Scillasdotter gjorde ett helt otroligt set som jag hade på kvällen.”
Mode:
”Jag vill tro att i ett annat liv höll jag på med mode och design, för det är så himla kul. Det blir också ytterligare en förlängning av mig, ett uttryck.”
Träning:
”Jag tränar mycket, det tycker jag är kul. Jag älskar alla möjliga olika aktiviteter och träningsformer. På vintern åker jag gärna skidor.”
Balans:
”Jag tycker att det är svårt, jag vill ju ge hundra i allt jag gör, men det går inte om man ska hålla ett helt liv och inte gå in i väggen. Alla har olika gränser, men jag tror att det är viktigt att försöka vara medveten och verkligen pausa när man känner att det är dags att pausa.”
Terapi:
”Jag går fortfarande i terapi i perioder, även om jag inte har något specifikt att bearbeta. Jag ser det som en investering.”
FAKTA
Namn: Janice Kamya Asante.
Ålder: 28 år.
Yrke: Sångerska, skådespelare och låtskrivare.
Aktuell: Som Bobbie T i Netflix-serien The playlist och med en EP med musik från serien.
Bor: Stockholm.
Familj: Nyblivna maken Marvin Kamya Asante.
Följ: @janice.this
Foto: Angelina Mamoun-Bergenwall
Stylist: Maria Barsoum
