Experten: Så slutar du vara konflikträdd och bråkar konstruktivt

Mannen som attackerade Ariana Grande dömd till fängelse

Han säger att han ska fixa något och sen gör han inte det. ”Då kommer en irritation som är enorm inom mig. Men jag blir också sviken hela tiden. Och jag blir en hemsk, sur, person som inte jag vill vara heller. Tjata som en jävla mamma på min man!”

Orden är Amanda Schulmans, i Fredagspodden, i avsnittet Ingen sommar utan bråk. Hon och hennes man Alex Schulman brukar båda prata i sina respektive poddar om det stora sommarbråket som de har varje år, innan lugnet lägger sig över semestern. De har en rutin för bråk, kan man säga. En strategi. Och det är vanligt i relationer, vilket även Liv Strömquist konstaterar i En varg söker sin pod, i sommaravsnittet Bråk, att par ofta tycks skapa egna sätt att bråka, med egna regler och gränser för vad som är okej.

Att bråka, tjafsa, diskutera och smågnabbas är en naturlig del av livet – och kan påverka yrkesliv, vänskapsrelationer och ja, när högt uppsatta ledare blir osams kan det till och med förändra det politiska världsläget. Särskilt om de som bråkar inte är så bra på det. Hade Kim Cattralls Samantha fått vara med i And just like that om skådespelaren aldrig blivit ovän med Sarah Jessica Parker? Troligtvis. Hade serier som Seinfeld, Vänner eller New girl varit lika roliga om karaktärerna varit bättre på att lösa konflikter? Troligtvis inte.

Ett vanligt misstag är att vi utgår ifrån att folk fungerar som oss själva och blir då lätt dömande.

Hana Jamali

Bli bättre på att hantera konflikter

Hana Jamali är psykolog, bland annat känd från Gift vid första ögonkastet, och hjälper ofta par, arbetsplatser och familjer att hantera konflikter. Nu har hon förvandlat sina erfarenheter till boken Konfliktkoden – från kaos till klarhet, för att kunna hjälpa fler.

– Har vi meningsfulla och djupa relationer – vilket vi får om vi blir bättre på konflikthantering – lever vi längre och mår bättre. Vi trivs bättre på våra arbetsplatser, får minskade sjukskrivningar och är hållbara även i vårt yrke.

Men för Hana Jamali är det även viktigt ur ett större perspektiv.

– Vi får mer tålamod med olikheter och kan stå ut med att personer i vår omgivning inte fungerar exakt som vi gör själva. Det är en väldigt viktig sak för att vi ska trivas i livet, men ärligt talat också för att vi ska få ett bättre samhälle.

I boken berättar hon om fem olika konfliktstilar, som påverkar hur vi agerar när oenighet uppstår. Vissa är konkurrerande och vill lösa problem snabbt och direkt, alla kort på bordet – vilket ibland kan uppfattas som aggressivt. Andra drar sig undan för att slippa bråk, medan en tredje grupp vill vrida och vända och samarbeta sig fram till en lösning, hur litet problemet än må vara.

– Ett vanligt misstag är att vi utgår ifrån att folk fungerar som oss själva och blir då lätt dömande. Innehållet i konflikten behöver inte vara så viktigt, det är snarare vår hantering av konflikten som kan bli sårande.

När den andra parten agerar på ett annat sätt än vi själva kan vi känna oss avvisade eller kränkta.

– Det kan uppstå en klyfta, för att vi helt enkelt har olika strategier när jobbiga saker dyker upp. Det är jättevanligt och det är därför jag har valt att fokusera på just konfliktstilar i boken.

I Hana Jamalis nya bok finns mängder av konkreta tips för att bli bättre på att hantera konflikter.

När vi har en lång historik med varandra är vi snabbare med att göra egna tolkningar

Hanna Jamali

Kartlägg ditt eget beteende

För att ta reda på hur du brukar hantera konflikter – och varför du ibland krockar med andra – rekommenderar Hana Jamali att göra en mini-kartläggning av hur ditt eget beteende ser ut när bråk uppstår och leta efter mönster.

– Hur brukar jag agera när saker och ting är jobbigt i mina relationer? Vad har jag för tendenser? Vad gör jag för mycket eller för lite av? Vilka saker går jag i gång på som nästan per automatik leder till ett visst slags beteende hos mig?

Samma person kan ha olika konfliktstil beroende på situation, gruppkonstellation och relationens historik. Du hanterar kanske bråk på jobbet på ett sätt och återkommande diskussioner med ett syskon som du levt med halva livet på ett helt annat. Och om konflikter tidigare slutat dåligt i en viss relation, kanske du skapar en ny strategi för att undvika att hamna i liknande bråk med samma person nästa gång.

– När vi har en lång historik med varandra är vi snabbare med att göra egna tolkningar och läsa mellan raderna. ”Nu säger min partner så här, det brukar ju betyda det här”. Risken är att du utgår ifrån att du redan vet vad personen menar och agerar på det, utan att ta reda på vad personen faktiskt tycker. Det kan skapa djupare konflikter.

När Hana Jamali har terapisamtal med par som varit tillsammans länge, eller föräldrar och vuxna barn som lätt fastnar i den typen av bråk, brukar hon ge rådet att titta på varandra med ”ärligt nyfikna ögon”.

– Även om de inte tror på vad personen säger kan de ”låtsas” att de gör det och se hur det blir. ”Om det här var din kompis som du inte har känt så länge – hur skulle du lyssna då?” Det brukar luckra upp ganska mycket. Att lära sig att ställa öppna frågor: Hur menar du då? Vad tänker du att det handlar om? När man fördjupar på det sättet får man mer empati och blir lite schysstare, helt enkelt. Lite mjukare, både i kroppen och i bemötandet, och det gör att låsningar luckras upp.

Det fina med de mönster vi upprepar i konflikter, som vi (eller vår omgivning) kanske inte är så nöjda med, är att de går att ändra. Amanda och Alex Schulman kanske inte måste bråka varje sommar – och Seinfeld-gänget kanske kan få en mer rofylld vardag om de slutar agera på vännernas irriterande egenheter varje gång. Men att ändra sitt beteende kan vara svårt och jobbigt till en början.

– Vi har våra olika mönster och konfliktstilar för att vi har gjort så väldigt länge. De blir en trygg bas, även om de kanske inte fungerar för oss längre. Om jag ska göra annorlunda kommer det kosta mig och den kostnaden är ofta osäkerhet, att jag inte vet hur man gör, att jag kanske ryggar tillbaka och går tillbaks till mitt automatiska beteende.

Som alltid, när vi ska lära oss nya saker, krävs det tid och tålamod.

– Det kommer inte ge utdelning direkt. Det är lite som när du laddar ner Duolingo och ska lära dig italienska, du kommer tycka att det är goare att prata svenska än att trevande hålla på med din italienskauppgift.

Jobba med konflikthantering

För den som vill jobba med sin konflikthantering har Hana Jamali två tips som brukar vara bra både för att ta reda på mer om sina egna mönster – och för att förbättra sitt agerande.

– Två viktiga, grundläggande grejer är att ta reda på vilka ens triggers är och att lära sig att känsloreglera. Om man inte har koll på vad det är som sätter i gång en, blir man lätt reaktiv. Du gör dig själv en jättetjänst genom att ta reda på vad som gör att du blir ledsen, upprörd eller arg.

Att känsloreglera handlar om att påverka hur vi agerar när vi blir triggade och hitta sätt att lugna ner sig i stunden.

– Om vi inte har egna strategier för att hantera de känslor som uppstår, kommer vi agera ut på vår omgivning. Om vi lär oss att stå ut med att ibland ha jobbiga känslor och tankar i kroppen, kan vi reagera på andra sätt.

Men det är svårare att känsloreglera om vi inte mår bra, inte har sovit, är stressade på jobbet eller överbelastade i vardagen. Så att ta hand om sig själv, träna, äta bra och sova ordentligt, fungerar som en skyddande taktik – även här.

Och för den som är konflikträdd kan det kännas tröstande att det ibland är bäst att bara släppa saker.

– Det är ju rimligt att vara konflikträdd. Det är vi allihop innerst inne. Och vissa konflikter handlar bara om att släppa grejer. Låt det vara! Ha tolerans och acceptans. Folk är olika och ibland kan viljan att reda ut saker handla om att få folk att bli mer som oss själva. Men gäller det mindre grejer i vardagen som du kan leva med – släpp det. Jobba på acceptansen.

TRE TIPS till dig som vill bli bättre på bråk!

1. Kartlägg ditt eget beteende.

Hur brukar du agera när konflikter uppstår? Vad triggar dig att reagera extra starkt?

2. Titta på din motpart med ärligt nyfikna ögon.

Utgå inte ifrån att hen menar en sak, men säger något annat.

3. Känsloreglera.

Även om du upplever en stark känsla måste du inte agera på den direkt. Genom att stanna upp, fundera på din egen reaktion och göra något så enkelt som att ta ett djupt andetag kan du kontrollera din reaktion – och reflektera över om den är rimlig eller om känslorna tagit överhanden.

Källa: Konfliktkoden: Från kaos till klarhet, av Hana Jamali.