Emma Frans vill förändra hur vi ser på epidemiologer

Folk är rädda och har starka åsikter

”Sluta sprida dynga och hat!” skriker en okänd, blond, medelålders man. ”Ditt bäst före-datum är sedan länge passerat”, ropar en annan främling medan en tredje högljutt proklamerar att Emma Frans, epidemiolog på Karolinska institutet, forskare och vetenskapsskribent, är ”enda vettiga rösten i den här pandemin”. Hade detta skett ute på stan, bland folk, i dagsljus, hade troligtvis polis tillkallats – upplopp med hundratals inblandade och både hat och hot mot enskilda individer – men Twitter är en egen värld, med egna regler. Och under Emma Frans inlägg frodas både kärlek och hat.

Kritik mot Folkhälsomyndigheten varvas med hyllningar av den svenska modellen och bråk i högt tonläge mellan några av de 94 000 följarna. Och en hel del ilska mot Emma Frans själv, som med lugn saklighet tålmodigt kommenterar händelserna i coronadebatten flera gånger om dagen. Hon förklarar svåra ord, lyfter fram aktuell forskning och berättar varför Anders Tegnell, Johan Giesecke och andra nyblivna covidkändisar agerar som de gör.

– Folk är rädda och har starka åsikter om den svenska modellen. Många använder mig som en sorts projiceringsyta. De är upprörda och arga, ser mig och blir upprörda och arga på mig, och stör sig på mig. Den här våren har varit slitsam på det sättet, men jag tycker att det är spännande att alla frågor som jag gått och tänkt på i hela min karriär helt plötsligt är något som alla tänker på och intresserar sig för, säger Emma Frans.

Fake news sprids snabbare än viruset

Och efter att alltid ha svarat ”forskare” eller ”jag jobbar inom medicin” kan hon numera säga ”epidemiolog”, när någon frågar vad hon jobbar med. Precis som ”flockimmunitet”, ”R-tal” och ”social distansering” är hennes yrke ett av de nya orden i vår vardagsvokabulär.

Hon skulle också kunna kalla sig folkbildare. Ett av hennes viktigaste uppdrag – särskilt nu när felaktig information och fake news sprids snabbare än viruset över hela världen – är att leverera kunskap och fakta, baserad på evidens och vetenskap. Under coronavåren har det uppdraget tagit mer plats än någonsin.

– Plötsligt är mina hjärtefrågor högst på agendan. Som hur viktig folkhälsan är för samhället och för vår känsla av trygghet, allt hänger ihop med det. Är människor inte trygga med att kunna hålla sig friska kollapsar allt.

Digitala plattformar som Twitter (93 900 följare) och Instagram (74 600 följare) är hennes arena och det är framför allt där hon sprider sina budskap. När det gäller fake news tror hon att det bästa är att vara proaktiv och satsa på förebyggande åtgärder – för när en felaktig nyhet väl har tagit fart är den svår att stoppa.

– Det gäller att skapa ett förtroende för vetenskap och forskare. Många av åtgärderna för att minska spridningen av covid-19 handlar om eget ansvar och då är det också viktigt med förtroende för myndigheter, vilket vi har sett att vi har i Sverige. Det finns ingen quick fix, det här är ett arbete som vi måste hålla på med hela tiden.

Blir nu igenkänd på ett annat sätt

För oss vanliga dödliga icke-forskare här ute finns det också en del saker att tänka på, för att inte själva sprida felaktig information vidare.

– Om du ser ett påstående ska du kunna spåra ursprungskällan. Om någon säger ”forskning visar”, fråga efter källan. Sedan gäller det att granska den. Kommer detta från en forskningsgrupp på ett universitet eller är det bara något som en random person påstår? Ett annat enkelt sätt att kontrollera fakta är att ta reda på om andra källor eller studier bekräftar informationen.

– Om en enstaka forskningsstudie visar en sak säger det väldigt lite. Det är först när det finns mycket forskning som visar samma sak som vi kan veta säkert.

Under hela pandemin har Emma Frans synts i tv, skrivit krönikor i SvD och deltagit i det offentliga samtalet om Sveriges coronastrategi i stort sett dagligen. Hon hade en stor plattform redan innan, men nu blir hon igenkänd på stan på ett annat sätt.

– Folk kommer fram och tackar för mitt arbete. Det har jag inte upplevt innan. Samtidigt är många arga och rädda, och tycker att det här aldrig borde ha hänt – så de letar efter syndabockar. Många tycker att jag försvarar Folkhälsomyndigheten och är arga på mig. Vissa tycker att andra borde synas mer, att jag får för mycket uppmärksamhet …

Men att få kritik och till och med hat är något hon är vad vid, efter många år på Twitter.

– Hur jag reagerar är lite beroende på dagsform. I stunden är det jättejobbigt, men jag har blivit lite härdad. Jag vet vad ett Twittertroll är och det bästa är att ignorera dem och inte mata dem med uppmärksamhet. Många vill bara väcka en reaktion, det är inte hotfullt på samma sätt som om det kom från en människa på gatan.

En anledning till att Emma Frans syns lite extra bland en lång rad äldre män i kostymer är hennes stil – och att hon är yngre än de flesta andra forskare som får utrymme i media. Men det är inte alltid en fördel.

”Att se ut som jag gör kan vara till min nackdel”

– Jag är förhållandevis ung och kvinna, så exempelvis ELLEs läsare kanske kan identifiera sig mer med mig än med Tegnell eller Giesecke. Det kan vara en styrka och förhoppningsvis kan fler unga kvinnor bli intresserade av naturvetenskap och den här typen av yrken.

Men?

– Att jag ser ut som jag gör kan också vara till min nackdel. Jag kanske inte framstår som lika trovärdig som en äldre man. I början av karriären var jag noga med att försöka klä mig mer vuxet och moget, för att bli tagen på allvar. Men nu är jag så pass trygg att jag kan slappna av. Jag klär mig i det jag passar i, så får folk stå ut med det. Jag försöker använda min begränsning som en styrka. När alla som sitter och pratar om corona är gråhåriga män i kostym kanske det kan bli en styrka att vara en yngre kvinna i skinnskjorta!

Livet har varit speciellt för Emma Frans under våren, precis som för alla andra. Hon har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer och arbetat hemma i Uppsala i stället för att tågpendla till Stockholm som hon brukar. Och även om hon saknar den delen av livet som hon nu inte kan ägna sig åt är hon tacksam över att vi i Sverige ändå kan leva relativt normalt, med öppna skolor och fungerande samhällsfunktioner.

– Vi har inte gjort allting perfekt, vi kommer att summera den här perioden och se misstag – som att vi inte har skyddat de äldre tillräckligt. Men att stänga ner samhället får så många negativa följdeffekter, för ekonomin och folkhälsan. Det går inte heller att ha nedstängt hur länge som helst, medan våra restriktioner faktiskt går att upprätthålla.

”Sprids en bild av att inget görs i Sverige”

En felaktig information som nu sprids i den digitala världen är att Sverige inte har gjort något alls för att stoppa viruset, vilket Emma Frans – i internationella tv-program och sociala medier – gör sitt bästa för att motverka.

– Det sprids en bild av att inget görs i Sverige, trots att människor har förändrat sina liv jättemycket. Det har varit ett väldigt stort intresse internationellt kring vad som händer i Sverige.

Covid-19 är den första pandemin i den nya digitala världen där information sprids snabbt och så även falska påståenden. Dessutom är många vana vid att följa internationella nyheter och det blir förvirrande när strategierna och rekommendationerna är så olika i olika delar av världen.

– Jag tror att en viktig sak som pandemin har lärt oss, är att det kommunikativa uppdraget som forskare har är viktigt. Att sprida kunskap och förklara, säger Emma Frans.

Hon tror också att sådant som vårt sätt att resa kommer att förändras även efter coronapandemin och att vi kommer att se över svagheter i samhället som har tydliggjorts av krisen.

– Privatägda äldreboenden, privatisering av äldrevården och den offentliga sektorn, privata apotek – jag tror att det kommer bli mycket diskussioner kring det. Nu kan vi se problematiken när bolag som mest vill maximera sina vinster sköter sådana här samhällsbärande funktioner, att de kanske inte investerar i tillräcklig beredskap för det är inte kostnadseffektivt …

Om framtiden för samhället i stort är lite suddig än så länge är åtminstone delar av Emma Frans egen framtid kristallklar.

– Jag håller på att spela in en tv-serie om framtiden och vetenskap. Sedan vill jag skriva en bok om coronakrisen i Sverige också. Det lär ju många göra, men min kommer vara mycket roligare!

FAKTA: Emma Frans

Ålder: 38 år.

Yrke: Epidemiolog och vetenskapsskribent.

Familj: Maken Hans och barnen, Klara, 11, och Valter, 8.

Bor: Uppsala.

Roll under pandemin: Sprider kunskap och förmedlar fakta i både sociala och klassiska medier.

Av: Helena Skoog Foto: Emma Svensson

LÄS MER: 

Entreprenören Sofia startade en begravningsbyrå under pandemin

Lisa Peterson Berger om Förklädesfabriken

Specialistläkaren Manar Radif om att behandla coronapatienter