Populärt: ShoppingtipsModetrenderSe Min LookSommarmodeBadmodeOutfits till bröllopMidsommarklänningar

Ingrid Giertz-Mårtenson: ”Mode är ett kulturuttryck”

23 aug, 2022 
AvHelena Skoog
Ingrid Giertz-Mårtenson: ”Mode är ett kulturuttryck”
Hon har varit vd för Svenska moderådet och Skobransch-rådet, såg till att mode blev ett universitetsämne – och är nu aktuell som redaktör för en ny bok, om manligt mode. ELLE möter Ingrid Giertz-Mårtenson, som är trött på att mode ses som något ytligt.
För att spara den här artikeln
måste du vara medlem
Logga in på ditt kontoellerSkapa ett konto här!
Annons
Så stylar du vardagsplaggen som höjer din lookBrand logo
Så stylar du vardagsplaggen som höjer din look

”Mode är ett kulturuttryck”, säger Ingrid Giertz-Mårtenson och sammanfattar samtidigt med en enda mening varför hon har ägnat hela sin karriär åt just det.

– Det är ett viktigt kulturuttryck och ett underskattat kulturuttryck. Jag tror att det beror på att mode länge har setts som något kvinnligt. Därmed ses det också som något ytligt, som inte är särskilt viktigt eller seriöst. Men enligt min syn är det ett av de viktigaste uttrycken för kultur som finns.

– Det är ett viktigt kulturuttryck och ett underskattat kulturuttryck. Jag tror att det beror på att mode länge har setts som något kvinnligt. Därmed ses det också som något ytligt, som inte är särskilt viktigt eller seriöst, säger Ingrid Giertz-Mårtensson.

När hon föreläste för studenter på universitetet (ja, det var hon som såg till att mode överhuvudtaget blev en vetenskap i Sverige 2006, men vi återkommer till det) brukade hon fråga studenterna vad de gjorde först när de gick upp på morgonen. Några svarade att de tittade på telefonen, ”men sedan då, när du verkligen har gått upp?”.

Annons

– Då var det någon som sa ”jag klär mig förstås”. Ja, exakt. Men vad händer när du klär dig? Jo, att du varenda dag i hela ditt liv bestämmer vilken typ av människa – eller identitet – du vill vara. Inte för att du kanske tänker på det när du klär dig, men du gör det i alla fall. För så fort en betraktare ser dig, så är vi i vår kulturvärld vana vid att ramen säger någonting om en människa. Och ramen är kläderna.

Men vad händer när du klär dig? Jo, att du varenda dag i hela ditt liv bestämmer vilken typ av människa – eller identitet – du vill vara.

Ingrid Giertz-Mårtenson sitter i sin lägenhet vid Karlaplan i Stockholm, där rummen är fyllda av konst, vackra inredningsföremål och böcker. På soffbordet framför henne ligger utställningsboken till Victoria & Alberts aktuella utställning Fashioning masculinities, bredvid utdrag ur den kommande antologin Manligt mode: En okänd historia. (Bokförlaget Langenskiöld).

Ingrid Giertz-Mårtensson är etnolog, konstvetare och modehistoriker och växte upp på en prästgård på landet under andra världskriget.

– Jag har alltid försökt titta på vad det är som påverkar modet. Vad är det som pågår omkring oss och varför ser det ut så här? En dag tänkte jag: Det är väldigt konstigt att det finns 50 procent män och 50 procent kvinnor i världen, men nästan ingen skriver om mannens mode. Det finns hur mycket böcker som helst om kvinnligt mode, hur många utställningar som helst …

Annons

Ju mer hon tänkte på det, ju mer research hon gjorde, desto tydligare blev bilden.

– Det har också hänt otroligt mycket i vår syn på vad det är att vara man. Vad är maskulinitet, hur kan – eller får – en man klä sig i dag och ändå uppfattas som man? Det här började plötsligt röra sig i mitt huvud. Så då tänkte jag: Det här måste jag göra något åt!

Jag förstod tidigt att jag inte var begåvad nog – eller road av – att skapa mode själv och designa.

I november kommer den första svenska boken som tar ett helhetsgrepp om manligt mode, med Ingrid Giertz-Mårtenson som redaktör för en rad framstående skribenter och forskare. Och konstaterandet ”det här måste jag göra något åt!” går som en röd tråd i berättelsen om hennes karriär.

Hon är etnolog, konstvetare och modehistoriker och växte upp på en prästgård på landet under andra världskriget. Efter studenten läste hon språk och ekonomi på universitetet, både i Sverige och i USA, men ”det var inte riktigt kul … ”. Intresset för färg, form och sömnad fick henne att läsa på Märtaskolan och Tillskärarakademin i Stockholm innan hon kom in på prestigefyllda École de la Chambre Syndicale de la Couture Parisienne i Paris.

– Jag förstod tidigt att jag inte var begåvad nog – eller road av – att skapa mode själv och designa. Men att se, förstå och uttrycka, det har jag alltid tyckt varit fascinerande.

Annons

Den parisiska modeskolan var krävande, men ”oerhört intressant och fantastiskt rolig”, med studenter från hela världen. Redan från början stod det klart att den bästa eleven i klassen skulle få jobb på ett av de stora modehusen och när året var slut fick Ingrid Giertz-Mårtenson jobb som sömmerska på Givenchy. (Det där ”bäst i klassen” är något hon egentligen vill tona ner, men jag tar mig friheten att skryta lite åt henne.)

Jag satt där på ett av de finaste husen i Paris och sydde, det var på en låg nivå av sömmerska, men i alla fall.

– Jag satt där på ett av de finaste husen i Paris och sydde, det var på en låg nivå av sömmerska, men i alla fall. Sedan vågade jag så småningom tala om för chefen i huset att det vore roligt att göra något annat.

Hon hade tidigare studerat ekonomi och pratade flytande engelska, lite tyska och en del franska, så kanske fanns det något som hon kunde bidra med. Chefen på Givenchy var den legendariska designern Hubert de Givenchys bror Jean-Claude. Hierarkin i de stora husen var tydlig och att en sömmerska på darrande ben vågade gå ner för alla trappor för att tala med honom var minst sagt oväntat.

Efter studier i Paris fick Ingrid Giertz-Mårtenson jobb som sömmerska på Givenchy.

– Han var väldigt förvånad. Men så sa han: ”Jaha, men vad kan ni för någonting, mademoiselle?” Jag berättade lite vad jag kunde och nästa dag sa han att hans sekreterare precis hade slutat och frågade om jag kunde börja. ”Monsieur”, sa jag, ”ni förstår att jag är svenska och inte talar flytande franska?” berättar Ingrid och skrattar åt minnet.

Annons

Fortfarande förstår hon inte ”hur sjutton han vågade anställa en 24-årig svenska” som sin sekreterare, men det gjorde han, det gick bra och dörren in till den mest exklusiva delen av den internationella modebranschen var öppnad. I två år arbetade hon på Givenchy, innan ryktet spred sig i Paris om att Lanvin skulle starta ett nytt modehus. Hon skrev till chefen för Lanvin och två veckor senare blev hon presschef på nya huset Castillo.

Varifrån självförtroendet kommer, som gång på gång fått henne att våga sådant som andra bara drömmer om, vet hon inte.

Som 84-åring, har Ingrid nyss avslutat arbetet som huvudredaktör för boken <i>Manligt mode – En okänd historia</i>.

– Jag uppfattar inte mig själv som särskilt självsäker. Däremot har jag nog en tro på att … om jag känner att något verkar intressant och bra, då tänker jag att jag måste försöka.

Annons

Efter lärorika år i Paris, bakom kulisserna på några av världens största modehus, flyttade hon hem till Sverige. 1968 blev hon chef för Skobranschrådet och 1979 konstnärlig ledare för Svenska moderådet (där hon blev vd 1991). Att rada upp alla höga positioner Ingrid Giertz-Mårtenson haft inom svenska och internationella modebranschen skulle ta upp mer plats än den här artikeln erbjuder, liksom att lista alla forskningsprojekt och modeutställningar hon ansvarat för. Att hon dessutom var diplomatfru under många år, då hennes man Jan Mårtenson var biträdande generalsekreterare för FN i New York och senare chef för FN i Europa, i Genève, och mamma i en familj med fyra barn (två egna, två från Jans tidigare äktenskap) – hur fick de ihop allt?

– Det är en bra fråga, men jag tror att det finns en viktig utgångspunkt och det är att man måste ha respekt för varandra. Om båda säger: ”Ditt yrke är lika viktigt som mitt. Jag respekterar dig lika mycket som du respekterar mig, så gör vi det bästa möjliga av det.” Då tror jag att det kan lyckas och det har det gjort för oss.

Efter pensionsåldern arbetade hon hårt för att mode skulle bli ett akademiskt ämne på Stockholms Universitet och 2006 grundades Centrum för modevetenskap – en bedrift som är det hon själv lyfter fram först på frågan om vad hon är mest stolt över i sin karriär. Och nu, som 84-åring, har hon alltså nyss avslutat arbetet som huvudredaktör för boken Manligt mode – En okänd historia.

Annons

– Jag hoppas att den här boken med bidrag från flera av världens mest kända modehistoriker skall bli början till en seriös diskussion om det manliga modet och om maskulinitet och kläder, säger hon och tillägger som svar på frågan om vad som händer härnäst:

– Vi får väl se – rätt som det är så vaknar jag kanske en dag och säger: ”ja, men det här måste jag göra något åt!”

Namn: Ingrid Giertz-Mårtenson.
Ålder: 84 år. Yrke: Modehistoriker och vd för Swedish Vision.
Bor: Stockholm. Familj: Maken Jan Mårtenson, fyra barn med familjer.
Följ: Ingrid Giertz-Mårtenson på Facebook och Linkedin.

Ingrid Giertz-Mårtensson var i pensionsåldern när hon arbetade hårt för att mode skulle bli ett akademiskt ämne.

Ingrids bästa tips till den som vill jobba i modebranschen:

Läs och förkovra dig

”Jag älskar böcker – skulle kunna tillbringa hela min tid med att läsa. Min man (som även är författare) och jag läser alltid och diskuterar varandras texter.”

Anmäl dig till en utbildning i modehistoria

”Till exempel Dräkt- och interiörhistoria, Uppsala Universitet (Distanskurs).”

Lyssna på din kreativitet

”Låt inte en speciell åldersgräns hindra dig från att gå vidare. Kanske flödar kreativiteten bäst när den släpps fri tidsmässigt.”

Samverka

”Ett stort projekt, som den här boken, kan inte genomföras utan kreativ samverkan.”

3 modeböcker

  • Elizabeth Wilson, Adorned in dreams, fashion and modernity (2003). ”Kanske det mest kända verket i världen som behandlar mode som kultur- och samhällsuttryck.”
  • Christopher Breward, The hidden consumer. Masculinities, fashion and city life 1860–1914 (1999). ”Författaren är den mest erkände forskaren i världen gällande manligt mode.”
  • Yuniya Kawamura, Modeologi – en introduktion till modevetenskap (2007). ”En lättillgänglig bok om hur man kan se på mode ur vetenskaplig synpunkt.”

Foto: Beata Holmgren/Studio Femme

Annons