Möt Johanna Bergsborn Bertilsson – den svenska drottningen av champagne
Johanna Bergsborn Bertilsson har precis avslutat ett retreat med wellness och champagne som hon arrangerat för en internationell grupp kvinnor. De senaste dagarna har tillbringats på ett slott söder om Paris.
– Det här var tredje året i rad som jag organiserar detta. Det finns så många event av män och för män i den här världen, skrattar hon.
Trots att champagnetillverkning historiskt sett varit, och fortfarande är, en mansdominerad bransch har det alltid funnits inflytelserika kvinnor i Champagne. Johanna nämner som ett exempel huset Veuve Clicqout som kvinnan Barbe Nicole Clicquot Ponsardin tog över i början av 1800-talet. Hennes dedikerade kreativitet skapade bland annat den första kända vintagechampagnen och den första roséchampagnen.
Johanna Bergsborn Bertilsson
Ålder: 36 år.
Bor: Lägenhet i Reims, Champagne samt även en lägenhet i Paris.
Familj: Stor familj i Borås där hon växte upp.
Gör: Delägare i champagnehuset Agrapart Avize.
Mer info på: agrapartavize.com
– I dag finns här både kvinnliga vinmakare och kvinnor i höga positioner. Men inte tillräckligt. Mitt mål är att göra revolution, jag har nog lite rebell i mig!
”La madame champagne” har talat – det är Johannas smeknamn bland vinmakarna. Redan som 19-åring började hon jobba med vin och blev direkt väldigt intresserad av bubbel.
– Jag lämnade Borås och flyttade till Italien. Drack prosecco och franciacorta, jobbade på vinbarer för att lära mig språket.
Till Frankrike kom hon först några år senare efter att ha tagit en masterexamen vid Jönköping International Business School. När en utbytestermin i Nice led mot sitt slut ville Johanna inte åka hem till Sverige igen.
– På mitt första jobb arbetade jag med VIP-event i Cannes och Barcelona. Min chef där påminde om karaktären Sylvie i serien Emily i Paris, så min introduktion till arbetslivet i Frankrike var väldigt fransk, och lite tuff, säger hon och ler.
Men det var också nu hon bestämde sig för att hon skulle jobba med vin.
– En kompis var och hälsade på i Nice, vi lunchade och det ena ledde till andra, jag blev inbjuden till en privat födelsedagsmiddag. En av gästerna var Kristofer Ruscon från den svensk-franska familjen som äger champagnehuset Hatt et Söner.
Johanna bestämde sig där och då att den här personen vill hon arbeta med! Hatt et Söner visade sig söka en ny medarbetare för att sköta deras medlemsklubb och besökscenter.
– Innan vi skildes åt bestämde vi oss för att ringas redan på måndagen. Två veckor senare fick jag jobbet! Jag flyttade upp till Champagne i januari 2018 och började mitt äventyr som house manager på företaget.
Johanna, som egentligen inte visste mer än att champagne görs främst av tre olika druvsorter och att hon älskade att dricka det, lärde sig allt om champagne. Under sina sex år med Hatt et Söner byggde hon bland annat upp deras kundkatalog, höll i stora event på plats och champagneprovningar världen över.
Att Champagne är traditionellt och att vinmakarna är stolta vinbönder hade hon hört. Men som ung svenska, ett blont yrväder med ambitioner, har Johanna ändå alltid känt sig väldigt väl mottagen.
– Jag kom utifrån och utgjorde inget hot. Det är en ganska stängd miljö men jag omfamnade allt och var nyfiken.
Hatt et Söners personalhus ligger i byn Avize, en prestigefylld så kallad Grand Cru-by som utmärker sig som en storslagen växtplats för druvor av högsta kvalitet, det finns 17 stycken i hela Champagne och sex i den här regionen. I grannhuset huserar den äldsta vinmakarfamiljen i byn och det var här Johanna fann sin franska familj i paret Fabrice Agrapart och Emmanuel Turpin. Tillsammans driver de tre i dag champagnehuset Agrapart Avize. Ett högt ansett och välkänt hus som funnits i Fabrice familj sedan 1800-talet. Det var när Fabrice och hans bror delade upp egendomen som Fabrice sa till Johanna att han inte ville starta det nya huset utan henne.
– Vår logga, vi har tre A inristade på våra flaskor, de står för amour, amitié och action. Kärlek, vänskap och handling. Vårt raison d’etre – vår mission – är att minimera avtryck, detta är vårt helhjärtade kärnvärde.
I juni 2025 släppte de sin första Grand Cru cuvée, en vintage-blandning med deras basvin från 2022. Ett ungt vin på druvor skördade 2020 och framåt, som de kallar för Atoma.
– Vi drömmer stort. Just nu bygger vi en helt ny produktionsanläggning och vi har även ritningar på framtida hotell och restaurang. Också Kristofer har investerat i oss, vi är som bror och syster han och jag, berättar Johanna som redan imorgon ska träffa fler potentiella investerare.
Agrapart Avize använder druvor från Fabrice ärvda vingårdar, men har även köpt ytterligare egendomar i regionen, Côte des Blancs, och köper också in druvor från vänner som arbetar efter samma värderingar. De tre vanligaste champagnedruvorna är den gröna sorten chardonnay, samt de blå druvorna pinot noir och pinot menuier. En traditionell champagne har en tredjedel av varje druva.
– Vi siktar på 200 000 flaskor om året och när full produktion är i gång kommer vi odla på ungefär 20 hektar mark. För första gången i Agraparts historia, känd för sina champagner på chardonnay, har vi också gjort en champagne på 100% pinot menuier, säger hon, märkbart stolt.
Johanna förklarar att deras filosofi är att jordens, i detta fall kalkhaltiga, terroir talar för sig själv, att även druvan gör det. Därför väljer vinmakaren Fabrice det som kallas för mono-cépage, att varje vingårdsområde, parcel på vinmakarspråk, vinifieras separat.
– Vi har börjat konvertera alla Fabrice vingårdar till ekologiska, bio som det heter i Frankrike, nästa år kommer alla gårdarna ha bio-stämpeln. Förra året var riktigt dåligt vädermässigt med många sjukdomar i vingårdarna, men detta är vad ekologiskt betyder. Vi måste ha tålamod och låta naturen ha sin gång. För sen vände vädret. Vi jobbar med en vara som kommer från naturen så för oss handlar det inte om stämpeln, jag tycker att det så lätt blir greenwashing, utan det vi gör kommer från hjärtat, förklarar hon.
Agrapart Avize gör alla val i linje med sina kärnvärden. Ekfaten kommer från lokal skog i Reims då de vill att druvorna ska lagras på trä som vuxit i samma terroir. De använder sig av naturlig jäst som kommer från druvan själv, vilket också är en risk då det finns otaliga jästsorter.
– Men vi tror fortfarande på att naturen ger oss det bästa vinet vi kan få. Vi gör heller ingen filtrering, i stället ligger vinet på jästen ända fram till buteljering.
Johanna, som också jobbar med företagets marknadsföring, ville ha både funktionella och snygga flaskor i mörkt, nästan svart glas, men de valde fabriken som låg närmast och gjorde medvetet avkall på designen till fördel för minsta möjliga klimat- och miljöavtryck. Flaskan fick därmed en något ljusare färgton.
– Allt handlar om våra värderingar, inte bara bolagets, utan också våra personliga värderingar som människor. När jag yngre tänkte jag kanske inte på miljön, men här i Champagne bor jag mitt i naturen, mitt i vinfälten och jag ser vilken inverkan klimatet har på den här produkten.
Klimatförändringar gör att druvornas egenskaper förändras, Fabrice har noterat att han tidigare brukade skörda i slutet av september eller till och med början av oktober, men nu sker det oftare i slutet av augusti.
– Från blomningen, de första knopparna, är det 100 dagar till skörd, eller var, nu är det mer 90 dagar. För 100 år sedan användes mycket socker, nu har vi zero dosage, noll tillsatt socker eftersom druvan förändrats, berättar Johanna.
Just nu pratar man ganska positivt om förändringarna i Champagne, att det varmare klimatet ändå varit bra för druvorna. Det finns ytterligare fyra sorters druvor som man officiellt får använda i champagne; arbane, petit meslier, pinot blanc och pinot gris. Och ytterligare en druvsort är på ingång.
– Voltis är en ny druva, en komplex hybrid som skapades i början av 2000-talet som ett experiment på en mer resistent druva, den är officiellt inskriven sedan 2018. Men jag känner ingen som använder voltis, ännu.
Johanna berättar att den yngre, nya generationen i Champagne tänker mer ekologiskt, men att Agrapart Avizes stora satsning ändå är unik.
– Jag vill ha inflytande och sprida bra värderingar! Jag vet att jag, och vi, kommer att förändra. Det låter kanske kaxigt, men så är det.
Johannas champagneskola
Vad är vintagechampagne?
– En årgångschampagne, gjord på druvorna från skörden från ett enda år.
Vad betyder méthode champenoise?
– Att vinet får en andra jäsning i flaskan, så som champagnen tillverkats och tillverkas än i dag.
Varför blir det bubblor?
– Jästen äter socker och under denna kemiska process frigörs koldioxid och bubblor bildas.
Hur viktig är formen på champagneglaset?
– Jätteviktig. Jag rekommenderar inget annat än ett glas med en välvd, rundad form med en mindre öppning. Då stannar aromerna i vinet och ger en bättre doft- och smakupplevelse.
Ska champagne serveras kyld?
– Är den alltför kall så döljs smakerna. Själv dricker jag gärna champagne vid 12–15 grader.
Hur lagrar jag bäst mina champagneflaskor?
– Att de står mörkt är viktigast, viktigare än svalt. Mörkt och med en jämn temperatur bevarar vinet längre.
Hur vet jag att champagnen är av god kvalitet?
– Små fina bubblor är ett gott tecken, då har vinet fått tid att må bra innan det har släppts. God kvalitetschampagne smakar också bra även vid högre temperatur.
Hur hittar jag min favoritchampagne?
– Att välja champagne från mindre producenter är något jag gärna vill tipsa om, där har vinmakaren rört vid varje flaska.
5 oslagbara pairings till champagne
1. Torr till sälta
– En ung blanc de blanc, på gröna druvor, från regionen runt Avize passar fint till ostron. Torr, mineralisk chardonnaychampagne som legat på ståltank är gott till den lite saltare, svenska sjömaten.
2. Komplex till fett
– En äldre mer komplex champagne med pinot noir eller pinot menuier balanseras väl i kombination med hummerravioli, tryffelpasta, tänk lite fetare såser.
3. Klassiker till sallad
– Champagne till sallad? Javisst, men då behövs det försiktighet med vinägern i dressingen. Champagnen bör inte vara supertorr, välj en traditionell champagne på de tre druvorna.
4. Ekad till hamburgare
– Rött kött är inte jättebra för vare sig kropp eller miljö, men jag älskar ju hamburgare med pommes ibland. I glaset får det till detta gärna vara en champagne med lite ekfat och smörighet.
5. Rosé till dessert
– Jag gillar roséchampagne. En sötare rosé är jättegott till exempelvis cheesecake och jordgubbstårta.
Foto: Sylvain Gallo-Selva
