Månadens biotjej: Linda Molin i Bitchkram

– Jag hade lätt att leva mig in i rollen. Jag har också prestationsångest, åldersnoja och en vilja att inte gå i någon annans fotspår, säger Linda Molin, 20.

”Rollen” hon pratar om är den kaxiga och nybakade studenten Kristin i den bioaktuella svenska tonårsskildringen Bitchkram. Regissören Andreas Öhman (I rymden finns inga känslor) upptäckte Linda Molin när hon minglade på Göteborgs filmfestival där hennes debutfilm, Apflickorna, hade fått pris.

– Jag hade nyss fyllt 18 och sprang runt bland gratisdrinkarna och han tänkte att ”hon ser ju festlig ut” säger Linda på sin kännetecknande göteborgska.

Göteborgska, var det ja … inför Bitchkram fick hon slipa bort dialekten för att karaktären inte skulle vara så förknippad med en specifik stad.

– Jag träffade en talpedagog och bodde i Stockholm en månad för att öva bort det. Under tiden fick jag inte träffa några göteborgare! Jag fick inte ens prata med någon.

Linda Molin har precis flyttat hemifrån och delar lya med bästisen. Adressen är Göteborg och hon liknar nya hemmet vid en antikaffär eftersom hon ”fyndat en massa möbler på gatan”. I höst kommer hon dock att tillbringa en stor del av tiden i Indien, där hon spelar in en roadmovie. Dessutom ska hon sätta sig vid skolbänken och plugga teaterhistoria. Inför framtiden drömmer Linda Molin om att medverka i ett pampigt kostymdrama:

– Tänk att få snöra på sig en korsett, rida på en häst, bo på slott och kyssa en prins – som förhoppningsvis spelas av Leonardo DiCaprio.

av TARA MOSHIZI

Filmscen ur Bitchkram.