Det är kul att få vara i den tiden. Jag är till slutet av 90-talet.
–Jag är inte ens född. –Jag minns det inte.
Jag kommer ihåg första gången jag skulle hålla i hamntelefonen.
Regissören sa att man inte håller i telefonen. Jag bara, nej, okej.
Vi har inga telefoner. Om man vill träffa nån får man ringa hemtelefonen–
–eller knacka på dörren.
Eller som du sa, att om man vill ragga på nån kille får man knacka på.
Hela 90-talsvärlden har stått ihop. Färger, modet...
Allt har ju varit väldigt kul. Det är en rolig bild av 90-talet.
Och så har vi lite svagheter med 90-talet.
Att tjejer inte fick vara exakt som de ville och så vidare.
Det är också spännande att porträttera det.
De är upplysta och påläsa om vad de är i underläge med man.
Men de reagerar på det och revolterar mot det.
–Exakt. De gör revolter. –Bara av sig själva.