Modegodis – Viktor och Rolf om sitt brödrarskap, nya doft och fascinationen för rosetter

12 juli, 2014

Viktor & Rolf är tajtare än bröder; efter 20 år tillsammans är deras hjärnor som sammanväxta. ELLEs Christina Ahlberg träffade designduon i Paris för en intervju och pratade brödrarskap, rosetter, godis och latex.

av CHRISTINA AHLBERG

Ballerinor med stora fluffiga hår trippar fram över scenen på tåspetsskor och i hudfärgade kreationer. Vi befinner oss på visningen av Viktor & Rolfs couturekollektion för sommaren 2014 i Paris där de samtidigt lanserar sin nya doft Bonbon. Dansarna som för dagen agerar modeller är prima ballerinor influgna från den nederländska nationalbaletten och klänningarna de bär, som kanske vid första anblick ser ut som klassiska balettdräkter, är i själva verket gjorda i latex. Det är svårt att avgöra vad som är hud och vad som är kläder.

– Vi tänkte på hud som något väldigt intimt, vi ville jobba med hud som koncept och utforska hur hud och plagg kunde sammanfogas … Vi var ute efter något ljuvt och feminint men samtidigt modernt. Därför valde vi att jobba i latex som ofta associeras med allt annat än mjukt och kvinnligt, säger Viktor Horsting.

– Vi återkommer alltid till det motsägelsefulla, hårt möter mjukt, det är väldigt typiskt för vårt sätt att tänka. Vi ville att kläderna skulle se ut som om de spraymålats på kroppen, det finns knappt en enda söm i kollektionen och plaggen är dekorerade med handmålade trompe l’œil-tatueringar i form av fåglar, volanger och rosetter, fortsätter Rolf Snoeren.

Rosetterna är ett ständigt återkommande inslag i duons kollektioner: även flaskan till Bonbon är utformad som en rosa glasrosett.

Varifrån kommer fascinationen för rosetter?

– För oss är rosetten det ultimata uttrycket för couture, med en rosett kan man förvandla det mest alldagliga till något extraordinärt! När vi påbörjade arbetet med parfymen var det första vi skapade skissen av flaskan i form av en rosett och sedan kom namnet Bonbon som betyder godis på franska. Vi har doftat oss igenom alla möjliga sorters karameller och choklader och fastnade till slut för kola.

Nostalgi från barndomens lördagsgodis? 

– Nej, faktiskt inte alls, säger Rolf och fortsätter:

– Mitt starkaste doftminne är när jag följde med min pappa till bilmacken och kände lukten av bensin, jag älskade det! Och gör det fortfarande.

– Rostade sesamfrön, det påminner mig om när jag var liten, säger Viktor.

Flowerbomb lanserades redan 2005, hur kom ni som kläd-designer fram till att ni ville lansera en parfym?

– För oss har parfym alltid varit en del av modets universum, men vi ser på mode som något större än bara ett plagg eller en parfym. Mode är vårt sätt att uttrycka oss och förmedla våra känslor, det är ett universellt språk som vi alla talar och förstår. Inga ord behövs och på så sätt är modets kraft otroligt stark. Det positiva med parfym är att man kan förmedla ett starkt budskap med bara några få element: doften, flaskan, namnet och kampanjbilden – det räcker. Dessutom har många fler människor råd att uppleva en parfym, medan de som kan ta del av våra klädkollektioner är betydligt färre. För oss är det en stor anledning till att vi vill fortsätta skapa dofter.

Ni har tidigare tagit fram lösögonfransar för Shu Uemura, funderar ni på att lansera makeup? 

– Absolut, det vore fantastiskt att ha vår egen sminkkollektion och förhoppningen är att det ska ske inom en inte alltför avlägsen framtid.

Flowerbomb är en försäljningssuccé, har ni känt er stressade över att Bonbon måste nå samma framgångar?

– Det är alltid en stor utmaning att lansera en ny doft och självklart känner man pressen. Idén med Bonbon var så klart att skapa något om möjligt ännu bättre, men i slutändan är det kunderna som måste tycka om doften. Om det blir en succé eller inte får tiden utvisa.


ELLEs Christina Ahlberg mellan Viktor och Rolf.

Viktor & Rolf har jobbat tillsammans ända sedan de tog examen från neder-ländska designskolan Artez 1992.

Ni är otroligt sammansvetsade, hur får man en sådan relation att fungera?

– Vi är faktiskt nästan aldrig oense. Om vi är det betyder det bara att vi inte har hittat rätt ännu, så då diskuterar vi tills vi är överens. Vi är varand-ras riktmärken i en kreativ process och det har kommit väldigt naturligt. Folk frågar alltid hur det där fungerar, men det är omöjligt att förklara eftersom det är så självklart för oss. Det är lite som att vi har en och samma hjärna och ju mer vi jobbar tillsammans, desto enklare blir det.

Viktor & Rolf har gjort sig kända för att vara konceptuella i allt de tar sig för, från kollektioner och visningar till butiker. Nyligen öpp–

nade de en butik i Paris helt inklädd i grå filt, och för några år sedan hade de en butik i Milano där hela inredningen var vänd uppochner – stolarna satt i taket.

bild 1
Nederländska ballerinor med trollrufs.

Var får ni idéer och inspiration från?

– Från hybris! Nej, skämt åsido, vi har som sagt långa samtal och diskuterar fram och tillbaka. När vi planerade butiken i Paris jobbade vi med att få fram en surrealistisk arkitektur, och en hel butik täckt i tyg är ju egentligen ganska konstigt. Det blir en annorlunda upplevelse, ljudet i lokalen ändras och man vill känna materialet på väggarna. Dessutom är grå filt en väldigt bra fond som sätter plaggen i fokus. Vi älskar att se våra idéer förverkligas och det var en otrolig känsla att kliva in i en värld som vi själva har skapat.

Ni jobbar i en krävande bransch under ständig tidspress, hur hanterar ni stress?

– Vi har ju varandra. Att vi är två som kan ta beslut tillsammans underlättar verkligen, vår relation är både vänskaplig och professionell. Att meditera hjälper också, ibland har vi haft stora meditationssessioner med all personal på kontoret i Amsterdam. Det är viktigt för oss att jobba med människor vi tycker om; självklart krävs det att de är duktiga på sitt yrke, men det måste finnas personkemi också.

Är det viktigt för er att ha kvar er bas i Amsterdam?

– Amsterdam är en bra stad att både bo och jobba i, medan Paris är vårt modehem där vi gör alla våra visningar: det var där allt började och det är där historien finns. Vi får det bästa av båda världar.

Jag har hört att ni besöker Sverige ibland också och att ni hyrt cyklar när ni varit i Stockholm?

– Ja det stämmer, vi gjorde det en gång när vi var där.

Ni måste ha känt er som hemma, alla cyklar ju i Amsterdam!

– Ja, men Stockholm är mycket mer svårcyklat än Amsterdam, hade vi vetat det hade vi hyrt bil i stället, haha!

Vi måste komma tillbaka snart.