Margielamani! Så hyllas Martin Margiela under 2018
För att vara känd som modevärldens osynlige man blir belgiske modeskaparen Martin Margiela ovanligt synlig den här säsongen. I Paris har inte mindre än två museer valt att titta närmare på hans inflytelserika karriär. Modemuseet Palais Galliera visar retrospektivet Margiela/Galliera, 1989-2009. Medan Les Arts Décoratifs har valt att fokusera på Margielas tid som kreativ chef för lyxmodehuset Hermès från 1997 till 2003, i utställningen Margiela, Les Années Hermès.
Samtidigt är det premiär för efterlängtade filmen We Margiela. En dokumentär där Margielas medgrundare Jenny Meirens, som gick bort kort efter inspelningen, och det kreativa teamet för första gången uttalar sig om det mytomspunna modemärket.
Martin Margiela föredrog att lyfta fram den kollektiva kraften bakom modeskapandet och är känd för att aldrig ha uttalat sig i pressen och aldrig visat sig på bild.
Det konceptuella nischmodemärket utmanade allt från stereotyper och rådande normer till hela modesystemet och blev med åren till ett internationellt fenomen. Debutvisningen i Paris hösten 1988 satte fart på en estetisk revolution som fortfarande i dag, 30 år senare, påverkar modets utveckling.
Martin Margiela själv lämnade varumärket 2008 och i dag är det John Galliano som är kreativ chef, men det är en helt annan historia.
När branschsajten Business of Fashion för ett par år sedan slog fast att Margiela spelade säsongens huvudroll var det inte med hänvisning till att varumärket utmärkt sig utan att modeskaparen Martin Margielas radikala ande så tydligt svävade över hela modeveckan. Att hans dekonstruerade 90-talsdesign inspirerat en hel ny generation modeskapare.
Influenserna syns som allra tydligast hos Demna Gvasalia, hyllad designer för Vetements och Balenciaga. Gvasalia arbetade i Margielas ateljé innan han startade Vetements och har anklagats för att stundtals hamna alltför nära originalet. Det vore naturligtvis intressant att höra vad Martin Margiela själv har att säga om saken. Men sin vana trogen håller han hårt på anonymiteten. Jag kan dock inte låta bli att tänka att de två prestigeutställningarna i Paris (han lär själv ha haft ett finger med i curerandet) är ett sätt för den medieskygge designern att återta äganderätten till ett uttryck som den senaste tiden så uppenbart annekterats över gränsen för hyllning. Hans påtagliga inflytande på dagens modebild lär hur som helst inte avta – ingen designer av rang lär missa tillfället att skärskåda modeskaparen som kallats för vår tids främsta geni.
Foto: Anders Edström, Marina Faust, Stéphane Piera, Françoise Cochennec
