ELLE möter Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby

Intervju med Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby

De har skapat sin egen utopi, fri från omvärldens begränsande normer. Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby visar svensk design när den är som vackrast, berättar varför de förr inte hade någon relation till svenskt mode – och pratar om det viktiga skiftet för branschen, som sker just nu.
12 februari, 2021

Duon bakom podden vars namn står på planschen behövde inte ändra så mycket när de flyttade in i sitt kontor på Södermalm i april förra året– ”’Vill ni ha kvar de rosa väggarna?’ ’Eh, ja!’” – och här har de skapat sin egen utopi.

– Vi behöver inte svara för någon längre, säger Amie. I takt med att vi har blivit mer etablerade har vi kunnat sätta våra egna ramar för hur vi jobbar. Det är ett privilegium att inte behöva förhålla sig till olika normer och hur man förväntas bete sig och se ut på en arbetsplats, där många tillbringar mestadels av tiden. Hon berättar att de påminner sig om det ofta, vilken plats de har tagit sig till.

Det är ett privilegium att inte behöva förhålla sig till olika normer

– Det är ju lättare för oss att frigöra oss, för vi är mest i vårt eget universum. Där vi inte behöver störas av olika hierarkier som bestämmer hur man får vara, hur man får klä sig och hur man får uttrycka sig – och vilken roll man förpassas till. Det går inte att underskatta vilken frihet det är att inte störas av omvärlden så mycket.

Att inte förminska sig har blivit ett viktigt ställningstagande

Hår- och sminkbordet blir en symbol för den friheten, att få fixa sig precis som de själva vill, när de vill och hur de vill. Att inte förminska sig har blivit ett viktigt ställningstagande.

– När jag var i början av min karriär och hamnade i vissa rum, så visste jag inte hur jag skulle fixa en accepterad look. Jag hade inte de pengarna, inte de kontakterna, det var ett nytt socialt kodspråk. Jag gjorde mitt bästa för att se fierce ut, men man känner sig ändå ganska malplacerad, berättar Fanna.

Hon förklarar att den känslan förstärker upplevelsen av att inte höra hemma i vissa rum.

– Då kan det vara kul att gå over the top i stället. ”Då ska jag inte se ut som om jag hör hemma här heller! Då ska jag köra allt glitter jag har!”

Hår- och sminkbordet blir en symbol för den friheten, att få fixa sig precis som de själva vill, när de vill och hur de vill

Amie håller med.

– Jag har brutit mot skönhetsnormerna, alltid. Och grejen är den, att när man är van vid att sticka ut hur man än gör, så … Det kanske finns två vägar – antingen blir det ett stort självhat, eller så blir det ”fuck it!”. På alla arbetsplatser jag har haft sedan jag var 24 år och började jobba inom media har jag stuckit ut på olika sätt. Alltid. Det går inte att imitera originalet, så man måste hitta vem man är och uttrycka det på något sätt.

Folk lägger fokus på håret istället för vad hon säger

Amie Bramme Sey har arbetat som radioprogramledare i många år, har medverkat i På spåret och programlett Grammisgalan och årets Guldbaggegala. Fanna Ndow Norrby har varit programledare på Svt, och 2014 startade hon Instagramkontot @svartkvinna, som så småningom blev både bok och teaterpjäs, där hon samlade svarta kvinnors erfarenheter av rasism i Sverige.

Om jag har ett stort hår märker jag att personen jag pratar med har svårt att koncentrera sig.

– När jag jobbade med boken Svart kvinna kände jag att nu ska jag se så stel ut som möjligt. Jag satte på mig en nedtonad klädsel och håret i knut för att folk skulle lyssna på mitt budskap och inte fastna vid hur jag såg ut. Jag tänkte att den här frågan är för viktig, att jag inte vågar riskera att någon ska avfärda mig för att jag har icke-normativ kropp och hår. Fast det ju egentligen bara är så jag ser ut!

Fanna Ndow Norrby berättar att folk ofta lägger fokus på hennes hår, i stället för vad hon säger i arbetsintervjuer eller jobbmöten. Och beroende på hur hon har sitt hår får hon olika bemötande.

– Om jag har ett stort hår märker jag att personen jag pratar med har svårt att koncentrera sig. Och jag bara ”fast nu är vi här för att prata om något annat och så pratar vi om mina flätor eller mina lockar, eller nu känner du på mitt hår?” Det är väldigt sorgligt, hur tydligt det blir.

Saknade tilltro till svenskt mode

Mode och beauty betyder mycket för dem båda, att få göra sig fin, uttrycka sig och framhäva sin kropp på sina egna villkor. Men svenskt mode och svenska skönhetsvarumärken hade de länge inte någon tilltro till.

– Jag har kämpat i hela mitt liv med att hitta det som framhäver min kropp på bästa sätt, säger Amie. Jag tycker om att framhäva min kropp, men har ju lurats av hur mode kan se ut. Att det är för en annan skönhetsnorm. Men det är inte min kropp det är fel på och det här säger jag inte som något kroppsaktivistiskt statement, jag hör att det låter så. Jag tycker om min kropp bara. Men det kan ju vara svårt att ha en bra relation till svenskt mode om man inte är normsmal.

Som ung vuxen bodde Fanna utomlands i olika omgångar, i Dominikanska Republiken, Costa Rica och New York, och det påverkade hennes stil.

– Helt plötsligt var det människor som hade liknande kroppsform som jag själv. Jag hade knappt någon relation till svensk design och svenska modeskapare överhuvudtaget, det var en blind spot. Hade det varit en större variation hade jag kanske tittat åt det hållet, men jag har tittat åt håll med mer kroppar och personer som ser ut som jag.

Men, säger hon och tillägger:

– Jag tror att det är någon form av skärningspunkt nu. Jag tror att svensk modebransch håller på att bli mer inkluderande. Man känner sig inte automatiskt utraderad längre …

Amie beskriver sin stil som ”sexig tant” medan Fanna alltid har gillat r’n’b-looken, med mycket färg, glitter och stretchiga material som framhäver kroppen.

Jag vill inte ha en stor tjock dunjacka, jag vill att den här röven ska synas!

– Överhuvudtaget att vara fixad, fixat hår, fixade bryn, säger Amie. Det är väldigt du. Lite klackar. Det är en stil som passar väldigt bra på sommaren!

– Jaa! Och det har varit jobbigt för mig. Jag vill inte ha en stor tjock dunjacka, jag vill att den här röven ska synas! Jag har haft små, korta jackor och frusit väldigt länge. I år har jag min första långa jacka. Från Ganni.

– Någon har fyllt 30, haha!

Levde olika liv när de växte upp

Det är lätt att tro att kusinerna, som jobbar ihop varje dag, hörs på dm:s dygnet runt och vars dialog är som en välspelad pingismatch, har varit så här nära vänner alltid. Men när de växte upp sågs de mest på familjetillställningar.

De levde olika liv, Amie växte upp på Södermalm – ”jag identifierade mig som estet typ” – och Fanna i Hammarbyhöjden. Men i 20-årsåldern upptäckte de att de delade intresset för feminism och viljan att förändra, och 2016 startade de podden Raseriet. Den handlar mycket om rasistiska strukturer och normer, men långt ifrån bara, och allt från mode och skönhet, till kultur och aktuella nyhetshändelser avhandlas.

Men mitt i pandemiåret 2020 riktades plötsligt allt ljus på det förstnämnda och de blev snabbt några av Sveriges viktigaste röster under Black Lives Matter. Själva upplevde de förra sommaren som surrealistisk.

– Vi har konstaterat att de här frågorna, som har ansetts ganska radikala tidigare, upplevs mer allmänmänskliga nu och det finns ett nyhetsvärde i den här typen av händelser. Folk har också blivit mer systemkritiska och samhällskritiska, och vill hitta var de själva passar in och kan vara med i en folkrörelse. Viljan och drivet har blivit mycket större hos jättemånga svenskar, 2020 har ju varit en jätteboost, säger Amie.

De berättar att de själva upplevt att många mediehus de jobbat på tidigare ifrågasatt om deras tittare eller lyssnare kan känna närhet till ”en viss typ av berättelser”.

– Det blev tydligt nu att alla kan känna med den här typen av berättelser. Och att vi inte har representation gör att vi missar en massa bra berättelser om viktiga, engagerande grejer.
Och det, att brist på representation och mångfald försämrar både kvalitet och utbud, är något som återkommer när de pratar om modebranschen och vad som behöver förändras där. De tycker att det tydligaste som hände under 2020 var att den visuella representationen, den som syns på bilder i media, i reklam och hos webbshoppar, blev självklar. Den ska bara finnas. Men nu börjar kritiken även riktas bakom kulisserna, på hur teamen bakom varumärkena ser ut.

– Jag tyckte att det var så roligt när Selam Fessahaye kom, säger Amie. Allt det som för mig har varit tråkigt med svenskt mode, som är rakt, svart, svalt – och så kommer en person med helt andra referenser! Med galna former, starka färger och otroligt starka uttryck. Och alla älskade det. Representation handlar inte bara om att ha en antirasistisk agenda och nu ska det minsann bli rättvist, utan det handlar också om att en större bredd ger fler färger till paletten.

Att Selam Fessahaye knappt haft några vita modeller på sina visningar är inget statement, enligt henne själv, och både Amie och Fanna säger att svarta kreatörer ofta tolkas politiskt – även när det inte är deras avsikt.

Representation handlar inte bara om att ha en antirasistisk agenda och nu ska det minsann bli rättvist, utan det handlar också om att en större bredd ger fler färger till paletten

– Selam skapar bara, utifrån sitt konstnärsskap, vad som är vackert, coolt och häpnadsväckande, säger Amie och Fanna fortsätter:

– För vissa är inkludering och mångfald en punkt på listan över vad man ska göra. Vi som från början bryter mot de här normerna har ett annat tänk. För oss är det inte något som vi måste lägga en massa tankekraft på. Och det tänket tror jag att alla människor är kapabla till. Men man måste komma in i det och där tror jag att vi är nu. Att det kanske håller på att skifta till en annan norm.

"coolt att vi kan påverka på riktigt"

Under de år som gått sedan de startade Raseriet, eller sedan de var yngre och inte kunde hitta varken skönhetsprodukter i rätt hudton eller hårprodukter anpassade efter deras hårtyp i vanliga affärer, har de sett en tydlig utveckling. Det är det som driver dem att fortsätta kämpa – trots att de ibland känner att de inte orkar läsa en enda bok till om rasism, eller förklara problemet med rasistiska strukturer en enda gång till. Det och communityt kring podden, som ger mycket tillbaka.

– Vi jobbar ju med de här frågorna för att vi vill se en förändring, säger Fanna. Och att se hur vårt eget arbete har påverkat och varit drivande i de här frågorna … Det är så coolt att veta att vi kan påverka på riktigt. Att veta att det vi jobbar med, som kan kännas väldigt tungt ibland, spelar roll.

Foto: Cornelia Wahlberg

LÄS MER: Amie och Fanna visar säsongens trender inom svenskt mode

SENASTE VIDEOKLIPPEN FRÅN ELLE: