Populärt: SerietipsTrenderFilmtipsIntervjuer

Jenny Jägerfeld: "Min nya bok är det sorgligaste jag har skrivit"

10 maj, 2018 
AvJohanna Lejon
Författaren (och psykologen) Jenny Jägerfeld är äntligen tillbaka – i dubbel dos. Just nu är hon aktuell med vuxenromanen "Blixtra, spraka, blända!" och barnboken "Comedy Queen". ELLE fick en pratstund med Jenny – om nya boken, böckerna som betytt mest för henne, hennes driv och vad hon helst gör en ledig lördag.
För att spara den här artikeln
måste du vara medlem
Logga in på ditt kontoellerSkapa ett konto här!
Annons

Du är dubbelt aktuell i vår, hur känns det? Är det som att föda tvillingar eller kan man likna det med något annat?

– Ja men det var inte en så tokig liknelse faktiskt! För inledningsvis detta år var det inte särskilt svårt att arbeta med dem, när jag hade lämnat Comedy Queen (barnboken) till redaktören var det dags för en vända med Blixtra, spraka, blända! och så där höll det på. Först mot slutet blev det ganska arbetssamt med båda, precis som när man är gravid med tvillingar. Och mot slutet när jag just jobbat klart en, vilket ju är ganska stressigt, så var jag tvungen att sätta igång med nästa fastän jag var rätt slut! Men nu är jag bara en glad och stolt mor!

Få det bästa av ELLEs värld - anmäl dig till våra nyhetsbrev

Vi handplockar vårt bästa innehåll åt dig med maxad inspiration och de senaste trenderna. Utöver det får du ta del av exklusiva erbjudanden, tävlingar och inbjudningar till olika event. Fyll bara i dina uppgifter här så sköter vi resten! ♥

Vad betyder de nya böckerna för dig?

– Båda betyder otroligt mycket. När man skriver lägger man ner hela sin skäl. Comedy Queen handlar om ett väldigt angeläget tema, en förälders självmord, men är samtidigt en rolig bok, hur absurt det än kan låta. Och Blixtra, spraka, blända! har jag arbetat med i fyra år, väldigt många olika idéer har merchats ihop och jag är så jäkla glad över hur resultatet till sist blev (efter ÅR av vånda!)

Annons

Din författarkollega Mats Strandberg skrev att Comedy Queen är det roligaste och sorgligaste du skrivit, håller du med?

– Ja, men jag tror nog att det är så. Jag tänker att en så sorglig bok behövde att man skulle få skratta mycket för att orka läsa om det sorgliga. Så jag har verkligen varit i kontakt med min egen sorg över olika människor jag har förlorat, men även ansträngt mig väldigt mycket för att skriva roligt och ibland rena skämt-skämt eftersom det handlar om en tjej som vill bli ståuppare.

Blixtra, spraka, blända!, lyfter frågan om en författare måste ha levt och testat allt för att få skriva. Hur tänker du kring det temat?

Annons

– Alla författare inspireras till olika grad av sina egna liv, så är det. Man tar in sina känslor och påverkas av händelser eller skriver in miljöer som man själv vistas i. Men jag har själv ibland kanske tillåtit mig att göra saker bara för att kunna skriva om dem bättre, precis som Penny i min bok. Ett slags method writing. Jag märkte att det jag skrev ibland blev så mycket bättre när jag varit med om det.

Två böcker – nästan samtidigt. Hur produktiv är du egentligen?

– Inte så produktiv som det ser ut! Blixtra, spraka, blända! har jag hållit på med i fyra år, fyra år exakt såg jag på facebook häromdagen, så att båda kommer samtidigt är mer en slump än en aktiv handling. Förut har ju mina böcker kommit ut med 2-4 års mellanrum.

Hur ser din skrivprocess ut, hur skriver du, på vad, var?

– Min skrivprocess är mycket mer organiserad nu än förut. Jag kollar hur veckan ser ut och vad jag måste göra för andra sorters jobb. Sen bestämmer jag de timmar jag ska skriva. Jag har försökt att tacka nej till en del andra jobb för att få mer tid att skriva, och jag tycker verkligen om att få ägna mer tid åt det, förut kunde det vara så att jag bara hade ett par, tre timmar i veckan. Men nu är det åtminstone två dagar typ. Jag skriver oftast på mitt kontor som jag delar med fyra andra författare och illustratörer, men kan skriva hemma ibland också.

Annons

Vilka böcker, av andra författare, har betytt mest för dig?

Maken av Gun-Britt Sundström, Kärlek i Europa av Birgitta Stenberg och I en klass för sig av Curtis Sittenfeld.

Vilka böcker ser du fram emot att läsa i vår och sommar?

– Jag har så många jag vill läsa! Jag har just upptäckt Maggie Nelson efter att ha läst hennes fantastiska Argonauterna, så nu tänkte jag läsa allt av henne! Jag ser också fram emot att läsa Mats Strandbergs kommande bok Slutet (som jag ska läsa och ge åsikter på, den kommer inte förrän i höst).

Om man vill bli författare, likt dig, och skriva för både unga vuxna och vuxna, vad har du för råd och tips?

– Man ska läsa så mycket man bara kan, så att man får ett språk och så att man förstår hur en bok kan vara uppbyggd, hur den kan se ut, hur man skriver dialog, beskriver miljö, bygger upp karaktärer etc. Sedan kan man bryta mot alla regler, men det är bra att veta grunderna. Sedan måste man bestämma sig för att skriva. Det är rumpan mot stolen som gäller. Jag började med att ta ledigt från jobbet på BUP och skriva fyra timmar varje fredag. Fyra timmar är inte mycket, men det är mycket mer än noll. På dessa fyra timmar fick jag inte göra något annat, inte diska, inte ringa banken, inte tvätta eller fika. Bara skriva! Då växte ändå texten sakta men säkert. Så bestäm en dag och en tid. även om det bara är en timme i veckan så skriv den! Håll den tiden lika helig som ett typ läkarbesök.

Annons

Du skriver, poddar, är psykolog, håller ABF-sammankomster och cirklar… Vad driver dig?

– Jag är ju lite rastlös och har mycket energi. Det jag är intresserad av och vill lära mig mer om, det försöker jag ta med som ämnen i podden Superältarna (som jag har ihop med Johanna Thydell). Som psykolog är jag ju, liksom så många andra, intresserad av att förstå hur människor tänker, känner och agerar. Samt om man kan ändra på förutsättningar så att människor kan må bättre. Jag drivs nog mest av vilja och lust.

Du känns som en person som säger ja till livet väldigt mycket, samtidigt som du verkligen verkar förstå människor som inte gör det. Typ klassens häftigaste tjej som är vän med alla blyga indiekids. Om det stämmer, hur kommer det sig?

Annons

Åh vad fint sagt. Jag har nog varit en blandning av introvert och extrovert. Världens blygaste i lågstadiet som var duktig i klassen på alla ämnen men som inte sa något, men sedan i högstadiet och gymnasiet så ballade jag ur lite och gjorde sådant man kanske inte bör. För att sedan efter gymnasiet resa runt och jobba på barer och backpacka. Men jag har båda i mig. Den lilla blyga introverta och den gränsöverskridande superextroverta.

När du inte jobbar, och har helt egen tid för dig själv, vad gör du helst?

– Jag har inte så mycket tid för mig själv utan jobb. När jag jobbar är jag själv och sedan är jag sugen på att träffa folk! Jag har mina barn varannan vecka så de tar mycket tid de veckorna, annars är jag en väldigt social person. Men om jag nu då är själv och inte umgås med någon, då gillar jag att dricka vitt vin i badet och läsa, eller ännu hellre champagne.

En ledig lördag – vad gör du allra helst?

– Då myser jag runt hemma med mina barn! Helst får det gärna regna så att vi slipper gå ut, ha ha, jag får ångest om vi är inne och solen lyser. Då kanske vi bakar, ritar, läser och inte kan låta bli att bråka lite om att de inte ska spela så mycket på paddan/telefonen som de vill, och avslutar med någon film och en massa jordnötsringar.

Foto Hugo Thambert

Få det bästa av ELLEs värld - anmäl dig till våra nyhetsbrev

Vi handplockar vårt bästa innehåll åt dig med maxad inspiration och de senaste trenderna. Utöver det får du ta del av exklusiva erbjudanden, tävlingar och inbjudningar till olika event. Fyll bara i dina uppgifter här så sköter vi resten! ♥

Annons