Intervju med Adam Pålsson "Jag vill se värdig ut. Bär helst mörka kläder"

20 juli, 2014

Skor är hans guilty pleasure. Årets bäst klädda man, skådespelaren Adam Pålsson, går bara på känsla – på scen, i kärlek och i stil. ELLEs Kristin Lundell intervjuar skådespelaren som gjort film, spelar på Dramaten, spelar i band, och som fick sitt stora genombrott i Torka aldrig tårar utan handskar.

av KRISTIN LUNDELL foto EMMA SVENSSON

Kort om Adam Pålsson

Född: 1988 i Haninge.
Bor: På Söder i Stockholm.
Familj: Fästmön Celie, föräldrar och tre syskon.
CV: Gått Teaterhögskolan i Stockholm. Har medverkat i Torka aldrig tårar utan handskar på SVT, Farliga förbindelser och Madame Bovary på Dramaten och Nya spöksonaten på Moment. Släppte förra året ep:n Du ligger med andra nu med bandet År & dar.
Aktuell: Pjäserna Amadeus  och Svarta djurets sorg på Dramaten. Utsågs till Årets bäst klädda man på ELLE-galan i år.

Det är inte lätt att lura Adam Pålsson i fällan. Det första förslaget: att göra intervjun på Dramaten – där han just nu spelar i en pjäs och repeterar en annan – dribblar han direkt bort. Han går med på det andra förslaget: att mötas på Dramatentrappan och sedan gå någonstans. När han får höra om planen att gå in på skådishaket Frippe som ligger alldeles bakom teatern protesterar han med hela kroppen. För klyschigt. Det är nästan så att han vrider på sig av obehag inför tanken att behöva klampa rätt in i en kliché. Vi kompromissar och går till en bar i närheten.

För inte så länge sen klev Adam upp på ELLE-galans catwalk och tog emot priset för 2014 års Bäst klädda man.

– En gång sa jag till en kompis på skämt att jag någon gång skulle bli Sveriges bäst klädda man men jag trodde inte att det skulle hända.

Det blev en tidig festkväll för Adam. Trots att han hade en tjusig titel att fira skulle han dagen därpå gå till repetitionerna på Dramaten. Våren är full av arbete för den 26-årige skådespelaren. Han gör två föreställningar parallellt: först Mozart i pjäsen Amadeus, som har spelats sedan i augusti, och i mars var det premiär för det nyskrivna tyska dramat Svarta djurets sorg.

Det har gått två år sedan genombrottet i tv-dramat Torka aldrig tårar utan handskar. Tillsammans med Adam Lundgren gestaltade han spirande homokärlek under 1980-talets aidsepidemi. Serien hyllades i Sverige och utomlands, och det är lätt att föreställa sig att livet förändrades över en natt – att det var då som rollerna började ramla ner från skyn. Det är inte riktigt sant.

– Nej, jag jobbade ju på Dramaten redan innan serien hade visats. Efter att jag hade spelat in Torka aldrig tårar var jag på teater Moment i Gubbängen. Det var då jag mejlade till Dramaten och sa att jag ville vara där.

Men vadå? Så enkelt kan det väl inte vara: att man bara mejlar till Dramaten och säger att man vill vara där?

– Jo, jag mejlade dem och sa att jag ville vara på Unga Dramaten. De hade sett mig när jag spelade på Unga Klara och på Moment.

Den egna viljan har funnits där hela livet. Från uppväxten i Haninge där Adam Pålsson beskriver sig som över-energisk och ganska uttråkad. Samtidigt som han gick på Södra Latins teaterlinje spelade han in filmen Buss till Italien. Dagen efter studenten flyttade han ihop med en kompis i en liten, men svindyr, tvåa. För att klara hyran jobbade han på bageri och som diskplockare.

– Det var så jäkla tråkigt. De kunde ringa samma dag och säga åt mig att komma in klockan åtta på kvällen och sedan jobba till fyra på morgonen. Men jag har alltid velat klara mig själv. Jag har aldrig lånat en krona hemifrån.

Trots att Adam Pålsson damp ner från ovan som en efterlängtad skönlockig present till den svenska skådespelarvärlden har han lyckats hålla sitt privata liv i skymundan. Inga skandaler eller rykten finns att hitta.

– Ju mindre publiken vet om mig, desto roligare är det ju att se en film med mig. Jag blir ett oskrivet blad som man kan projicera vad man vill på. Men jag är väldigt paradoxal med det där. Jag tycker personligen alltid att personen är intressantare än verket. Jag tycker bättre om att läsa rockbiografin än att lyssna på låtarna.

Det kan väl också vara så att man blir nyfiken på en pjäs just för att man gillar skådespelaren?

– Jo, absolut. Men när Aftonbladet skriver ”Adam Pålsson är nyförlovad och visar stolt upp ringen för kameran” blir jag bara illa till mods. Dels för att det är faktafel – jag är inte nyförlovad, vi förlovade oss för ett år sedan, dels för att jag känner mig som om jag skulle ringt upp Aftonbladet och sagt ”hörni, jag har ett knäck till er om ni är sugna”.

Det gäller att passa på när Adam själv tagit upp förlovningen. Tjejen med den andra ringen heter Celie och jobbar i modebranschen. De träffades sommaren 2011 när de spelade in i en kortfilm. Efter att ha umgåtts i ett år blev de ihop. Nästa steg blev förlovning. Det låter som snabba ryck.

– Nej, vi lärde ju känna varandra i ett år innan vi blev ihop. Det var inte så att vi köpte grisen i säcken. Vi kände varandra väl och bestämde att vi ville köra.

Är du alltid så säker på saker?

– Jag visste att det här var rätt. Jag var förlovad en gång tidigare – när jag var 18. Det var en fyllegrej och inte på riktigt. Den förlovningen bröts väldigt fort.

Det är flickvännen som har hjälpt till att fylla Adam Pålssons garderob. Hon jobbar för ett svenskt modemärke och kommer hem med kläder som reklamerats och inte får säljas. Hans garderob är ett hopkok av olika märken, Filippa K, Acne, Tiger … Adam shoppar inte så ofta och kommer sällan hem med krafs. Han är intresserad av kläder, men det som han verkar mest förtjust i är skor. På fötterna har han i dag ett par handsydda bruna skor från engelska skomakeriet Crockett & Jones. Det är också de skorna som han håller högst i sin garderob. Efter fyra år ser de nya ut.

– Jag tycker att det är en mysig syssla att ta hand om mina skor. Att putsa dem och samtidigt lyssna på P1. Jag är ganska snobbig när det gäller skor. Jag gillar att gå till sko­makaren och handla. Jag har en skomakare på Folkunga­gatan som jag brukar gå till. De är så dyra att man inte köper så många men de håller ju å andra sidan i evig­heter. Louis Vuitton gör snygga skor och ett australiskt märke som heter R M Williams. Det finns ett brittiskt märke också, Loake, som gör jäkligt snygga, handgjorda skor.

Vad är nyckelordet för din klädsel?

– Jag vill se värdig ut. Jag bär också helst mörka kläder. Att jag har kavaj och skjorta i dag är för att jag var på ett möte och tänkte att jag skulle se proper ut. Det var ett möte inför en filmroll som jag vill få. Jag tänkte att rollfiguren är en sådan som har kavaj på sig.

Adam Pålssons framtid är full av än så länge hemliga saker. Han svarar kryptiskt på frågorna och kan inte ge några detaljer. Trots att kalendern är full av skådespelarjobb vill han inte kalla sig för skådespelare.

– Jag håller ju på med musik också. Jag har börjat spela in låtar under mitt eget namn och letar efter en producent. Men jag känner mig inte heller som en musiker.

Vad gör du i framtiden?

– Allt jag vet är att jag inte tänker att jag ska vara skådespelare om tio år. Det kanske blir så ändå, men jag får panik av tanken på att vara på en teater resten av livet. Många yrken vore roliga: psykolog och arkitekt. Men först ska jag vara ledig i fyra månader under sommaren – resa, göra musik och ja, kanske spela in film då.