ELLE möter barnmorskan Asabea Britton

Asabea Britton, barnmorska.

Asabea Britton är hela Sveriges barnmorska på Instagram.

Felicia Masalla
Hon är barnmorskan som lär ut allt om förlossningar, bebistiden och kvinnors reproduktiva liv på Instagram. Och hennes senaste förlossning, hemma i badkaret, blev en känslosam och stärkande upplevelse för många. Inte minst för henne själv.
16 juli, 2021
1:03

Efter reklamen: Kändisar som avslöjat sina graviditeter under 2021

(1:03)

Bilden av Asabea Britton i badkaret, när hon lugnt och med obeskrivlig kraft föder sitt andra barn, omringad av sina närmaste och två barnmorskor, är för alltid en del av mångas (över en halv miljon i skrivande stund) bild av hur en förlossning kan vara. Lyckan, smärtan och lättnaden i en mix som är svår att förmedla till en utomstående lyser igenom skärmen och det går inte att se filmen oberörd.

– Jag blundade från att jag la mig i badet till fem minuter innan jag födde, så det har varit så fint att kunna se utifrån hur alla sitter nära mig. De pratar så tyst, rör sig långsamt och gör precis så som jag sagt till dem att jag ville. Att de bara skulle vara där och låta mig jobba. Jag har aldrig varit så fokuserad och närvarande i min kropp någonsin. Det var nästan en spirituell upplevelse och allt som jag hade drömt om och visualiserat hände faktiskt. Jag kände mig otroligt stark och stolt och rummet var bara fyllt av kärlek. Jag är helt förändrad efter den upplevelsen.

På vilket sätt?

– Jag känner mig mer självsäker, starkare, jag tror mer på mina instinkter och på min magkänsla. Det var ju tufft också, men inte tuffare än min första förlossning. Då hade jag mycket smärtlindring och smärtan var nog intensivare den här gången, men min upplevelse var ändå att det var lättare att hantera, för att jag lyckades att komma in i en så djup avslappning. Det var häftigt att ligga helt passiv medan de här otroliga krafterna tog över min kropp.

Asabea Britton med sonen.

Asabea Britton med yngsta sonen, som föddes hemma.

Felicia Masalla

Asabea Britton är barnmorskan som redan under utbildningen började instagramma om det hon lärde sig, om kvinnokroppen, förlossningar, bristningar, amning – allt som rör kvinnans reproduktiva liv. Och det visade sig snabbt att intresset var stort, från bristningsskolan till information om kejsarsnitt, alltid med ett lättillgängligt språk och med tydliga svar på mångas frågor. Nu når hon över 73 000 följare varje dag.

– Många som följde mig ville veta mer och jag var väldigt sugen på att dela med mig av allt nytt jag hade lärt mig. Men jag hade aldrig trott att det skulle bli så poppis …

Under sjuksköterskeutbildningen började hon jobba som undersköterska på förlossningen och det var då hon fick upp ögonen för barnmorskeyrket.

– Jag tyckte att barnmorskorna var så häftiga. Det kändes som en stolt yrkeskår som jag gärna ville vara en del av. De hade sådan pondus och så mycket kunskap i sina händer. Jag ville veta allt som de visste. Barnmorskor får också vara med människor under väldigt viktiga delar av deras liv, komma nära och vara ett stöd för dem. Det är väldigt mäktigt.

De senaste årens debatt om brister i förlossningsvården har också gjort att intresset för barnmorskeyrket och dess villkor har ökat. För Asabea Britton är situationen frustrerande. Hon arbetade på ungdomsmottagning innan hon gick på föräldraledighet 2020, men vill gärna tillbaka till förlossningen när hon börjar jobba igen.

– Det pratas om det här varje år, varje sommar är det kaos och det är väldigt tröttsamt. Man tillsätter pengar, men pengarna måste också riktas åt rätt håll. Vi vet till exempel att en kontinuerlig vårdkedja är positivt för den som ska föda, att ha samma barnmorska med under hela förloppet. Barnmorskor har länge krävt att bara ha en födande åt gången, åtminstone i aktivt förlossningsarbete, men det verkar helt omöjligt.

Hon ser många kollegor välja bort förlossningen, för att de inser att de inte kommer få chansen att göra sitt jobb på ett bra sätt. Många blir utbrända och andra mår dåligt, både psykiskt och fysiskt.

Asabea Britton med sin yngsta son.

Asabea Britton med yngsta sonen.

Felicia Masalla

– Det är jobbigt att inte kunna ge den vård och det stöd man vill och är utbildad att ge. Man känner sig ofta otillräcklig och det kan vara väldigt emotionellt stressande. Men det är ett väldigt roligt jobb och jag älskar det. Det är därför vi kämpar på.

Själv valde hon att föda sitt andra barn hemma, delvis för att undvika risken att inte få plats på förlossningen och den stress det medför. Att hemfödsel inte måste vara något ”alternativt och flummigt” insåg hon under utbildningen och ju mer hon lärde sig om födandets process desto mer intresserad blev hon. Hon ville inte föda första barnet hemma, då kände hon sig tryggast på sjukhus, men redan i början av den andra graviditeten började hon prata med sin kille om hemfödsel.

– Jag lärde mig några saker under min första förlossning som jag ville undvika den här gången. Dels hatade jag att förflytta mig under värkarbetet. Jag vill inte gå någonstans. Jag tyckte också att det var jobbigt att träffa så många olika människor och skapa nya kontakter. Och så ville jag ha ett helt ostört förlossningsarbete, utan onödiga interventioner och medicinsk smärtlindring.

Hennes kille var skeptisk i början, men efter ett informationsmöte var han helt med på tåget. Att pandemin kom gjorde det valet ännu mer självklart. Så hon började höra av sig till hembarnmorskor och när det var dags blev födseln inte i den hyrda förlossningspoolen, utan i badkaret.

– Det hjälpte att jag hade förberett mig otroligt mycket för att det skulle bli den upplevelse jag ville ha. Och att jag hade stödpersoner med mig som jag visste var där för mig och som också hade förberett sig. Jag gick också en hypnobirthing-kurs för att öva på djup avslappning, andning och visualisering. Jag var påläst och kände mig helt trygg i mitt val.

Var det självklart för dig att dela så mycket med dina följare?

– Under graviditeten övervägde jag om jag skulle berätta att jag skulle föda hemma eller inte. Jag visste inte om jag orkade ta in folks rädsla och negativa tankar. Men jag ville sprida kunskapen och dela med mig av mina förberedelser. Då var det ganska givet att jag också delade med mig av hur det blev. Sen hade jag inte tänkt dela min förlossningsfilm … Men så tyckte jag att den var så himla fin.

Vad har du fått för reaktioner?

– Jag har fått 99 procent positiva reaktioner. De som värmer mest är de som skriver att de själva haft jobbiga förlossningsupplevelser och har känt sig lite läkta i att se att det också kan gå till på det här sättet. Att det inte bara är skräck och panik att föda barn. Sen är det vissa som har skrivit att det har inneburit en sorg för dem av samma anledning.

Att jobba med sociala medier kan innebära elaka kommentarer och kritik. Hur hanterar du det?

– Jag blev ganska chockad i början över att det var så mycket åsikter om allt jag tog upp. Jag hade jättesvårt att ta kritiken, tog åt mig och blev sårad eller arg. Jag kan fortfarande bli det ibland, men det mesta rinner av mig numera. Sen är vissa saker lite mer känsliga än andra och vissa dagar kan jag inte ta någon kritik. Då kanske jag bestämmer att jag inte får kolla på mobilen på ett tag. Eller så pratar jag med mina kompisar som oftast tar ner mig på jorden.

Asabea Britton vid datorn.

Asabea Britton både bloggar och instagrammar om sitt jobb.

Felicia Masalla

Får du mycket negativa kommentarer?

– Nej, men om jag får hundra snälla, peppande meddelanden och ett dåligt – så är det det jag kommer ihåg mest. Men jag försöker att bara ta det som det är. Jag anstränger mig för att vara öppen för diskussioner som jag kan lära mig av, snarare än att ta andras åsikter som något negativt per automatik. Om det är något som jag inte håller med om får jag påminna mig om att alla inte behöver tycka som jag. De här människorna känner inte mig. Jag visar en liten del av mig och så bildar de en åsikt utifrån det. Det jag ska bry mig om är de i min närhet och vad jag själv tycker. Sen är vissa grejer mer känsliga, som om folk skriver elaka saker som rör mina barn. Som när jag ammade min äldre son länge och folk skrev jätteelaka saker om det. Det sårade mig och var jättejobbigt.

Vad gjorde du då?

– Grät, typ. Nej, men jag hade inte riktigt en strategi för det. Jag visade upp några av de meddelanden jag fick och fick väldigt mycket pepp från andra som skrev snälla saker. Det hjälpte. Men det som hjälper mest är att prata med folk i min närhet som kan påminna mig om allt det jag egentligen vet. Men jag blev nog mer påverkad av det än jag ville medge. Det var en liten anledning till att jag slutade amma honom, till och med. Det var svårt när folk la något äckligt och snuskigt över något som bara … är det finaste vi vet. Som är helt naturligt för oss. Det var väldigt sårande och svårt för mig att hantera.

Har du märkt ett ökat intresse för barnmorskeyrket på senare tid?

– Jag har märkt ett ökat intresse för det vi arbetar med, främst födslar. Jag tror att det handlar om att krisen i förlossningsvården uppmärksammas allt mer. Kvinnor vill läsa på och känna till sina rättigheter. Det blir även allt mer normaliserat med födslar av olika slag på sociala medier, det känns inte udda för vem som helst att följa ett förlossningskonto på Instagram i dag.

Hur var du som liten?

– Jag var ett jätteblygt litet barn. Jag känner mig stolt när jag tänker på hur långt jag har kommit, när det gäller just blygheten. Jag hade sån otrolig scenskräck och var så himla nervös för att stå framför folk. Det var min värsta skräck. Jag kan fortfarande bli lite nervös, men inte alls på samma sätt och det är bara för att jag har kämpat mig igenom det och vågat göra sånt som är läskigt, helt enkelt. Sen blev jag tonåring och kände mig tidigt väldigt stor och vuxen. Vid 12–13 år blev jag en stökig, jobbig jävel som rymde hemifrån och inte svarade i telefon, hade äldre killar och började röka och dricka. Allt som man hoppas att ens barn inte ska göra. Jag skolkade väldigt mycket och var inte så bra i skolan av den anledningen, men lyckades ändå ta mig igenom det. Det var otroligt att jag inte fick gå om, det var nära på flera gånger.

Och sedan valde du ändå att plugga vidare, till sjuksköterska?

– Ja, nu har jag verkligen hittat någonting som jag tycker är kul. Jag har alltid haft hyfsat lätt för att plugga, men det var hundra gånger lättare när jag hittade något som jag tyckte var roligt. Då är det också lätt att jobba, lätt att ta sitt jobb på allvar, komma i tid och göra det bra. Jag förstår att det är en otrolig lyx, men om man kan hitta ett jobb som man tycker är kul så är det ett riktigt lifehack!

Fakta: Asabea Britton

Ålder: 33 år.

Yrke: Barnmorska, egenföretagare.

Familj: Sambon Amat Levin och två söner.

Bor: Stockholm.

Följ: @asabea på Instagram och läs bloggen på Motherhood.se.

Asabea Britton hemma i soffan.

Asabea Britton hemma i soffan.

Felicia Masalla

Asabea Brittons bästa tips till dig som vill bli barnmorska

  • Att bli sjuksköterska kan kännas som ett jobbigt hinder att behöva ta sig över, men det kan vara både kul och givande att arbeta som. Testa att jobba på gynakuten eller gynavdelning för att lära dig mycket värdefullt inför barnmorskeyrket.
  • Det är aldrig för sent att börja vägen till att bli barnmorska. I min klass varierade åldern mellan typ 22 och 57 år. Vill du, så kör! Resan dit är rolig.
  • Bli inte alltför avskräckt av det du läser om all stress på förlossningen. Som barnmorska kan du jobba med många olika saker som rör kvinnans reproduktiva liv, inte bara födande.
  • Utbildningen är rolig men intensiv. Om möjligt, avsätt tid för att syssla med endast det och ha loven till återhämtning.
  • Har du möjlighet att arbeta som undersköterska och/eller doula under utbildningen, gör det. Det är väldigt värdefullt att lära sig stöd och omvårdnad på djupet.