Rustikt och modernt med färgklickar
På den dammiga vägen upp till L’Aldiòla passerar vi boskap och hundraåriga olivträd, och känner lukten av myrten och enbär – landskapet är betagande här på norra Sardinien. Ett vitt staket omgärdar huset och på en skylt står det Aldiòla. Husets ägare Marcello Scano berättar att det är ett lokalt, sardinskt ord för att hålla koll, vakta och skydda. Det används också om boskapen som herdarna
vaktade från en utkikspost lite högre upp – med en magnifik panoramavy. Och precis så ligger familjen Scanos hus; högst upp på den stora egendomen tronar villan, och den stora
tomten breder ut sig helt nära havet med en väldoftande trädgård runtomkring.
Av Francesca Davoli
Foto Fabrizio Cicconi/Living Inside
Marcello är arkitekt och har byggt det 80 kvadratmeter stora huset åt sig och sin familj. Han är själv född i området och ville ha ett eget ställe här mitt i det betagande landskapet.
– Jag och min fru Adriana åkte omkring i Gallura i
månader och letade efter den perfekta tomten. Vi blev
bekanta med flera bönder och alla fick samma fråga: Har du en tomt att sälja till oss? Till slut mötte vi ziu Petru – farbror Peter – som pekade ut en tomt och sedan sålde en bit mark till oss, säger Marcello.
Marcello Scano ville att huset skulle smälta in i det välbekanta landskapet – och han lyckades. Vid första anblicken kan man tro att det är ett varsamt renoverat äldre hus, men icke. I stället ligger här ett nybyggt stenhus med vit kalk-
putsad fasad, träbaldakin över uteplatsen och tegeltak precis så som husen här i Gallura ser ut. De gröna omgivningarna med naturens alla skiftande nyanser blir en perfekt inramning till det vita stenhuset.
Även invändigt har man följt samma tankesätt – ljust,
luftigt och fritt från överflödiga element med ett enkelt
betonggolv, tak med frilagda balkar av kastanjeträ och flätverk av vass och vitrappade väggar. Användningen av starka och klara färger på en del innerväggar, ytterdörrar och fönsterramar är också en del av den lokala traditionen.
– Min relation till färg är ganska märklig och har förändrats genom hela mitt liv. I det här fallet respekterade jag den typiska färgskalan för just det här området.
Marcello har för vana att använda återvunnet material i sitt arbete och letar gärna efter gamla jordbruksredskap som han kan ge nytt liv. Därför hittar man till exempel en lacchedu – en vattenho av granit för djur – som handfat i badrummet.
Marcello och hans fru Adriana är utåtriktade och
sociala och älskar att ha folk hemma.
– Vi bjuder gärna in folk under sommaren för långa, sena middagar i den varma kvällen. Vi har en stor passion för mat och vin och lagar gärna lokala rätter. Oftast något på grillen.
Då och då bjuder de in sina vänner att hänga sina tavlor och visa skulpturer i huset och i trädgården. På så vis får fler ta del av familjen Scanos eget lilla hörn av paradiset. Människor som precis som de uppskattar det vackra och det genuina.
