Sekelskiftesdröm med utvald design
När Nadia och Peter fick sitt första gemensamma barn blev deras dåvarande lägenhet för liten. De letade efter en större bostadsrätt men hittade inte riktigt rätt. Det var först när de utökade sitt sökande till att omfatta även hyresrätter den dök upp – femrummaren på fjärde våningen i ett vackert sekelskifteshus – med utsikt över takåsarna på Malmös Gamla Väster.
Styling: Alexandra Ydholm
Foto: Andrea Papini
Text: Anders Bergmark
Nadia och Peter slog till och tänkte att det skulle vara en tillfällig lösning tills rätt bostadsrätt dök upp. Men i dag, sex år senare, bor de fortfarande kvar, och med ytterligare ett barn i familjen kommer de 179 kvadratmetrarna väl till pass.
– Vi gillar verkligen området, nära skola och dagis och nära till flygplatsen. Och det är ett fantastiskt ljus i lägenheten, även på vintern, berättar Nadia.
I en hyresrätt finns naturligtvis inte samma möjligheter att anpassa lägenheten efter sina behov som i en bostadsrätt. Eftersom de dessutom fortsatte hålla ögonen öppna efter någonting annat bestämde sig Nadia och Peter för att tänka ekonomiskt.
– Lägenheten såg helt fruktansvärd ut när vi flyttade in, så vi målade alla väggar, satte upp nya klinker i köket och bytte ut ett par fula plastmattor mot grå linoleum. Det var ganska små ingrepp som ändå gjorde att vi fick ett hem som vi gillar och trivs i, säger hon.
Lägenheten är formad som ett ”L”, med vardagsrum, matsal och sovrum i fil ut mot gatan. När de skulle inreda började Nadia och Peter med att lägga ut mattor, för att skapa struktur och dämpa ljudnivån i de stora rummen, och därefter placerade de ut möblerna.
Eftersom de inte gjorde någon kostsam renovering unnar de sig ibland att slå till på möbler som de tycker om, även om de är dyra. Men det kan lika gärna bli något enklare, som den högt älskade soffan från Ilva som rymmer hela familjen. De tidlöst eleganta Eamesstolarna kring matbordet, liksom flera mattor och en hel del konst, har ärvts från Nadias mormor, som arbetade för FN i Genève, och morfar, som var arkitekt. Nadia har själv bott och arbetat utomlands, i Italien, USA och Schweiz, och vissa tavlor och möbler har fått följa med runt i världen. Andra har tillkommit längs vägen. En och annan stilimpuls har hon också plockat upp.
– När jag bodde i södra Italien lärde jag mig älska hur de skapar små samlingar, som stilleben, av föremål. Om jag hittar saker som jag tycker är vackra köper jag på impuls och gör plats för dem någonstans hemma.
Med tre barn från fyra till fjorton år tillbringar familjen mycket tid i hemmet, både tillsammans med varandra och med gäster.
– Vi har många vänner som kommer hit och hälsar på. Då är det praktiskt att ha gott om plats om någon vill stanna ett tag. Och jag tycker att det är viktigt att barnen känner att deras kompisar alltid är välkomna hit.
