Trendrapport: 5 inredningstrender 2024
1. Hemtrevligt
Korten på bordet: det här handlar inte om att vår egen redaktör Katarina Matsson skrivit en bok med just titeln Hemtrevligt (även om det får ses som ett tecken i tiden). Snarare är det en reaktion på den skakiga omvärld vi lever i. Vi behöver trygghet – och vad är tryggare än ett inbott hem? Nu har vi rensat färdigt och är redo att låta livet synas: Vykort och teckningar får fylla kylskåpet, vi bunkrar mat i en extra frys i källaren och lämnar det fula arvegodset framme.
Det personliga hemmet har hyllats länge, men nu handlar det inte längre om att tävla i unika och utvalda prylar utan om att faktiskt LEVA i våra bostäder. Lite som att vi vill återskapa känslan från barndomens besök hos farmor och farfar.
2. Mera metall
Den svenska designbranschen har länge vurmat för trä, men nu svänger pendeln och låter ett annat material inta rampljuset: Metall.
Rostfritt stål, återvunnet aluminium, mässing, koppar, tenn och bronsålderns comeback – experiment pågår!
Bredden är tydlig, från Daniel Enokssons sandgjutna lampor Luminary lollypops av olika metaller till Fredrik Paulsens möbelmärke Joy Objects med stommar i just återvunnen, lackad aluminium till vår samtida trä-mästare David Ericssons nya, lekfulla fåtölj Exxo i rostfri spegelplåt för Bébo Objects (bilden).
Och i våra hem utmanas shaker-köken av rostritt stål med olika ytor. Designföretaget Stala samarbetar med välrenommerade formgivare som Matti Klenell och Gert Wingårdh för att skapa mönstrade bänkskivor och väggpaneler. Kanske är det vårt sätt att skapa en rustning i form av inredning.
3. Y2K
Modetrenden som blev viral på Tiktok kliver in i hemmet och det utskällda årtiondet, som fick Henrik Schyffert och Fredrik Lindström att 2012 skriva humorshowen Ljust & fräscht, är tillbaka. Är det sena millennials och tidiga gen Z:are – generationer som inte självklart fått njuta folkhemmets frukter – som längtar tillbaka till barndomens trygga rum?
00-talets tidiga inredning betydde vitt och fräscht och upphöjda (oftast manliga) formgivare, liksom fondväggar och saccosäckar. Men också japanska influenser.
1999 inledde Svensk Form samarbetet Swedish style in Tokyo som öppnade dörren för många långsiktiga samarbeten mellan svenska och japanska formgivare och företag. På köpet fick vi även andra influenser, både filosofiska och kulturella. Sandra Britz, som driver blomsterbutiken Bell & Bonn i Stockholm, ser nu bonsaiens återkomst.
– Vi har en tid nu tagit in mer hantverk i hemmen, lärt oss att uppskatta handgjord keramik och riktig konst. Vi plockar bort det massproducerade och själlösa. En bonsai är det närmsta man kan komma detta i växtvärlden. Den långsamma processen att få fram en bonsai, att för hand klippa grenarna för att göra den personlig. Ett konstverk fast en krukväxt, säger hon.
4. Lappat & lagat
Kanske har det med konjunkturen att göra, kanske med klimatkrisen. Men nu är det väl ändå dags för Big bag-eran att vara över? Det kostar helt enkelt för mycket att riva ut allt, både för miljön och vår privatekonomi.
Detta märks inte minst i köken, där vi spår att platsbyggda inredningar iklädda kraftigt ådrad marmor snart är ett minne blott, av en tid då räntorna var i princip noll och pandemin gjorde att alla pengar satsades på hemmet.
Vi får helt enkelt göra det bästa av det som redan finns. Det senaste decenniets hantverksboom, som en reaktion på slit- och släng-samhället, har fått oss att uppskatta det handgjorda och unika – inklusive skönhetsfläckar. Finsnickaren och designern Finn Ahlgren gör egensinniga möbler av kasserat bohag och presenterade en ny livsåskådning under möbelmässan 2023: Lifestyle embrace. ”En filosofi som i korthet går ut på att acceptera sakernas estetiska tillkortakommanden.”
På köpet får vi tid och pengar att lägga på relationer och annat som vi tycker är viktigt. Som att kanske själva ta oss an ett DIY-projekt. Trasmattor, lapptäcken och väggbonader är bara några exempel på tacksamt återbruk att sätta händerna i.
5. Odling året om
Våra gröna fingrar har mognat och numera är det trädgårdstider året om! Och det gäller inte bara trädgårdar som är vackra genom alla säsonger, som Lilleba Larssons vintergröna oas i sydliga Abbekås på bilden. (Vi spår för övrigt att formklippta buskar och murgröna gör comeback!)
Många vågar sig på kallsådd och även den som bara har ett köksfönster kan plantera en gurkgardin i början av året. I nya trädgårdsprogrammet Drömträdgården, som just nu sänds på SVT, följer programledarna Linnéa Dickson och Nicole Wilson olika trädgårdsentusiaster runtom i Sverige.
– Att odla året runt genom att även odla inomhus är en välkommen trend som gärna får stanna länge, säger Nicole och fortsätter:
– Odling är inte längre bara en hobby för de som har en trädgård utan alla kan odla – det enda du behöver är ett soligt fönster. För vem behöver inte grönska och något som gör en glad även på vintern? Inte så konstigt att vi ser denna växande trend med det oroliga världsläget vi har i dag. Trädgård och odling ger hopp om liv och ger en paus från omvärldens kaos. Det är dit vi längtar när det är oroligt – odling har en själsligt läkande kraft som ger energi.
