TV
Efter reklamen: 5 stylingtrender som spås bli stora 2022
(1:37)
En liten lägenhet är en utmaning. Francesco Zamboni, en ung kockstjärna i italienska Mantua, tog hjälp av den lokala arkitektbyrån Archiplanstudio för att renovera och återställa lyan i det gamla huset i den gamla kulturstaden i norra Italien.
Och tala om att uppdraget lyckades, från 36 kala kvadratmeter till ett hem där en hel del av forna tiders markörer har sparats men där ändå inget är sig likt. Spana in väggarna till exempel, vilken oerhörd patina och vilken känsla de ger.
Diego Cisi och Stefano Gorni Silvestrini har med känslig hand förvandlat detta till ett hem fullt av smarta lösningar, men hela tiden med byggnadens bästa för ögonen. De vet hur man återställer det som tiden har farit illa med, men också hur man förbättrar och inreder personligt i en samtida kontext.
Det mest iögonfallande är en trälåda som har placerats som ett rum i rummet. Inne i den finns Francescos sovrum. Lägenheten rymmer också entré, ett litet badrum, en korridor som leder till vardagsrummet där köket med matbord, bänk och stol finns. Matbordet är placerat framför ”kuben”. Flera öppningar i den ger ett spännande intryck och blir roliga titthål. Öppningar som till synes har placerats lite hipp som happ.
Golvet har behandlats på två olika sätt: i vardagsrummet har de gamla kakelplattorna från 1960-talet restaurerats med utmärkt resultat. I resten av hemmet ligger ett vitbetsat trägolv. Kuben är gjord i trä, liksom resten av den specialtillverkade inredningen.
– Vi föredrar att hålla oss till få material. Och med träet får vi in ett vackert naturmaterial. För att sovrumskuben inte enbart ska upplevas som en låda har vi valt att måla den till hälften, det blir en fin effekt, säger Diego Cisi.
Den platsbyggda inredningen har enkla, raka linjer och ofta flera funktioner. En bänk längs ena väggen i vardagsrummet agerar både hylla och sittplats, det multifunktionella är givet på liten yta. Det blir också ett lugn med enkel inredning i trä, närmast asketiskt – men med värme.
– Våra referenser har varit klostermiljön. Asketiskt om något! Men det vi ville åt är hur man i minimala utrymmen kan dra ner på det materiella, samtidigt som man tillfredsställer behovet av lugn och ro som måste finnas i ett hem, säger Stefano Gorni Silvestrini.
Husets verkliga invånare är på många sätt historien, om man betänker vad som dök upp när man undersökte väggarna.
– Vi är vana att göra tester på väggarna. Mantua är en historisk stad här i Lombardiet och byggnaden fanns med redan på kartor från 1500-talet. Givetvis har lägenhetens väggar gjorts om flera gånger, det senaste ingreppet daterar vi tillbaka till 1970-talet, säger Diego Cisi.
Testerna avslöjade fresker från olika epoker. Vissa kunde hänföras till Ferraraskolan från 1400-talet (med konstnärer som Piero della Francesca och Andrea Mantegna), andra från 1800-talet. Det mest häpnadsväckande var ändå spår av verktyg som användes för att få bränd kalk att fungera som ett desinfektionsmedel vid pestens utbrott.
– Tidens tecken är ett mycket värdefullt arv för oss, som vi verkligen värnar i alla våra återvinnings- och renoveringsprojekt. Att låta det slitna synas och ta det för vad det är. Vi söker gärna skönhet i motsatserna, i den förmåga att relatera till varandra som olika element har, säger Stefano Gorni Silvestrini.
Av: Chiara Dal Canto Fotograf: Helenio Barbetta
Läs allt om inredningen i bildspelet här:
I vardagsrummet faller blicken på de magnifika väggarna där spåren av historiens gång är tydlig. Bänk med rottingsits och platsbyggd bänk, Archiplanstudio. Kuddar, Lindell & Co. Soffa, Maison du Monde.
Kockens mest utnyttjade hörn är naturligtvis köket. Det specialtillverkade köket har klätts med mässing som skapar ett speciellt sken. Induktionshällen kan hängas upp för att optimera utrymmet. Den är formgiven av Adriano Design för Fabita.
Handfatet är placerat utanför badrummet och blir som ett möbesmyckel i det lilla utrymmet, från Ebanisteria Montanaro. Belysningen är formgiven av Archiplanstudio.
Handfatet är placerat utanför badrummet och blir som ett möbesmyckel i det lilla utrymmet, från Ebanisteria Montanaro. Belysningen är formgiven av Archiplanstudio.
I ”trälådan” döljs sängen. Rutor och cirklar blir grafiska element och titthål ut mot vardagsrummet. På översta hyllplanet två verk av Andrea Jacchia. Buahaus-inspirerad pläd, Zigzagzurich.
