I tolv år har Monica Förster samarbetat med familjeföretaget Zanat

I en tid när världen skriker efter hastighet, automation och ”skalning” står Zanat där som ett motbevis. Ett bevis på att det mänskliga handlaget fortfarande kan vara framtid.

I Konjic i Bosnien, där träsnideri överförts mellan händer, generationer och ritualer i mer än hundra år, har familjeföretaget Zanat tagit ett kulturarv och gjort det till modern design som prisas av ledande museer, arkitekter och formgivare i hela världen. Och det började egentligen med en vision om att bygga vidare, inte nostalgiskt bevara. Vi fick en pratstund med grundaren Orhan Niksic.

Vilken var visionen när ni tog över företaget?

– Zanat står för en mer än hundraårig hantverkshistoria – tre generationer före mig och min bror. Vi ville bevara träsnideriet som identitet och kunskap, men ge det ny mening och relevans i samtiden.

Ni bygger på en lång tradition från Konjic. Hur kombinerar ni arv med nutida design?

– Genom att se värdet i själva kunskapen, inte i att upprepa gamla mönster. Vi ger designerna ett nytt medium att uttrycka sig genom – våra hantverkares händer. Och vi försöker hålla oss till universella, tidlösa värden.

Zanat betyder ”hantverk” på bosniska. Vad betyder ordet för dig personligen?

– Det är en del av min identitet, men också en källa till skönhet, mening och hållbarhet. Hantverket påverkar hur vi formger produkter, hur vi tänker på hållbarhet – och vad det innebär att vara människa. Det är en livsform, inte ett produktionssätt.

Vilket projekt är du mest stolt över?

– Woodcarving museum, både byggnaden och institutionen. Vi fick Luigi Micheletti Award för bästa europeiska museum. Det ser jag som ett väldigt fint erkännande – utöver designutmärkelserna.

Ni har också starka sociala och hållbara värderingar. Hur arbetar ni konkret med det?

– Vi investerar i utbildning. Sedan 2015 har vi utbildat och anställt över 70 unga hantverkare. Nu bygger vi en snideriakademi tillsammans med lokala skolor. Det, tillsammans med att vara en bra arbetsgivare, är nyckeln till att hålla hantverket levande.

Framåt – hur ser de kommande tio åren ut?

– Vi vill fortsätta på samma väg: bygga ett ekosystem av människor som ser att design plus hantverk kan vara brobyggare i en mer humanistisk framtid. Målet är att bli världens ledande och mest innovativa träsnideriföretag.

Ett samarbete som sträcker sig över tolv år

För snart tolv år sedan fick Monica Förster ett flera sidor långt mejl från Orhan Niksic. Han undrade om de kunde inleda ett samarbete. Ett Teams-möte senare stod det klart att de förstod varandra och en ny era inleddes för företaget.

– Det här familjeföretaget har gjort en resa från det mer traditionella sättet att använda smidestekniken med ornamentik till nya sätt att använda den, säger Monica Förster, en av våra mest kända och prisade designers och creative director på Zanat.

– Det finns en stark hantverkshistoria i landet och efter viss övertalning fick jag med dem på tåget. Det är ju alltid en risk att gå in på okända vägar.

Som alltid när Monica inleder ett nytt designprojekt började hon med att dekonstruera tekniken för att hitta nya sätt att använda den.

– Vi började att hitta nya uttryck i själva träet, att skapa mer än dekorationer. Men också med att skapa en vision och strategi för Zanat framåt.

Monica Förster

Vem: Svensk formgivare och industridesigner, ­utbildad vid ­Konstfack och Beckmans i ­Stockholm.
Gör: År 1999 grundade hon egen design­studio, Monica Förster ­Design Studio, med bas i ­Stockholm. Creative director på Zanat.
Signum: Hennes design kännetecknas av en mix av ren form, experimentlust och vilja att pröva nya material och tekniker — ofta med en poetisk och tvärvetenskaplig approach.

Under de här åren har det hänt mycket med Bosnien. När Monica kom dit första gången var det fortfarande stora sår i byggnader och skotthåll i fasaden efter inbördeskriget på 90-talet. Mycket av det är nu återställt och uppbyggt.

– Det här samarbetet betyder mycket för mig som människa, inte bara som designer. Jag har lärt mig mycket av dem som var med under det förfärliga kriget, som att småaktighet går bort och att höja blicken.

– Det är också fantastiskt att vara med och förvalta och utveckla ett kulturarv. Vårt arbete har gjort att Zanats snideriteknik har hamnat på Unescos världsarvslista.

Den tyska designern Sebastian Herkner har etablerat sig som en av Europas mest intressanta formgivare, känd för sin förmåga att kombinera hantverkets tradition med modern estetik. Sedan han upptäckte Zanat på möbelmässan IMM i Köln har han samarbetat nära med företaget och utforskat hur dess träsnideritradition kan ge nya perspektiv på form, material och berättande i design.

Hur började ditt samarbete med Zanat, och vad lockade dig med deras hantverkstradition?

– Jag blev förälskad direkt när jag upptäckte dem i Köln. De har en stark identitet, ett rikt arv och tekniken de använder är helt unik.

Zanat är känt för sina handkarvade träytor och immateriella kulturarv. Hur har dessa tekniker påverkat ditt sätt att tänka kring form och material?

– Det viktigaste för mig är alltid att se bakom kulisserna. Att resa till Bosnien och se hantverkarna arbeta är en enorm inspiration. Direktutbytet ger mig möjlighet att utmana dem och testa nya sätt att karva och forma ytan.

I dina samarbeten kombinerar du ofta traditionellt hantverk med modern estetik. Hur balanserar du bevarandet av kulturarvet med att skapa något för samtiden?

– Det är en mycket emotionell och intuitiv process. Jag inspireras av snidarnas historia och passion, samtidigt som jag vill lägga till en ny berättelse och nytt värde.

Kan du berätta om ett projekt med Zanat som du känner särskilt starkt för?

– Vi utvecklade tillsammans Veo-skärmen, som vi också har i vårt nya hus. Den är unik, nästan skulptural och visar träets skönhet. Vi skapade ett dekorativt mönster som förenar de enskilda trädelarna på ett poetiskt sätt.