Annons

Annons

Har vi gravidnoja alldeles i onödan?



Den där förmodade biologiska klockan tickar som en tidsbomb i bakhuvudet, och att fertiliteten störtdyker vid 35 års ålder har blivit en stressande sanning. Men tänk om vi har räknat fel hela tiden?

Annons

fertilitet

Det finns några deadlines som är omöjliga att komma runt: deklarationen, döden och barnlöshet om du inte hunnit bli befruktad vid en viss ålder. Okej, det kanske var lite överdrivet, men någon gång når man den där åldersgränsen då det blir svårare och så småningom omöjligt att bli gravid. Men det är knappast något man behöver påminna en kvinna i 30-årsåldern om – är hon någorlunda påläst är hon nog redan smärtsamt medveten om det.

– För första gången i mitt liv har jag fast anställning och en bra lön som gör att jag har råd att ha kul och unna mig mer, säger Laila som nyss fyllt 33. Allt skulle vara fantastiskt om det inte vore för den där gnagande barnstressen. För jag känner mig verkligen inte redo nu, men kanske kommer det att vara för sent när jag väl gör det?

Uppfattningen om att kvinnans fertilitet sjunker dramatiskt i 35-årsåldern är något vi lärt oss acceptera som ett faktum – om än ett skrämmande sådant. Men tänk om det inte alls stämmer?

När den amerikanska psykologiprofessorn Jean Twenge skulle göra research till boken The impatient woman’s guide to getting pregnant fann hon att den där ödesdigra åldersgränsen från början baserats på minst sagt tveksamma grunder. Statistiken visade sig vara hämtad från födslotal från den franska landsbygden mellan 1670 och 1830.

– Moderna studier stöder inte den statistiken, säger Jean Twenge, som genom fortsatt efterforskning hittade lite färskare forsknings-resultat.

En studie, som publicerades i tidskriften Obstetrics & gynecology 2004, visade att 82 procent av kvinnorna mellan 35 och 39 blev gravida inom ett år efter att de börjat försöka. För kvinnorna mellan 27 och 34 var det bara fyra procent fler som blev gravida på samma tid – knappast någon dramatisk skillnad.

En dansk-amerikansk studie som publicerades för två år sedan visade på ännu mer positiva nyheter: av närmare 3 000 europeiska kvinnor mellan 20 och 40 som bestämt sig för att skaffa barn visade sig 30-åringarna vara allra mest fertila. 87 procent av dem blev gravida inom det närmaste året, medan bara 78 procent av 20-åringarna blev det. Ganska otippat, eller hur?

Självklart är det rimligare att lita mer på den nya statistiken än den som kommer från en tid då åder-låtning ansågs som medicinens modernaste metod. Men de svenska fertilitetsexperter som ELLE talat med vill ändå inte ge grönt ljus för att vänta hur länge som helst. Enligt deras erfarenheter – och den numera ganska stora mängden statistik från fertilitetskliniker över hela världen – finns det fortfarande en åldersgräns. Men den kanske ligger något högre än vi tidigare trott.

– I den samlade statistiken från IVF-behandlingar kan vi se att fertiliteten börjar minska vid 35 års ålder och att det blir en lite brantare nedåtgång vid 38, 39 och 40, säger Anna Lena Wennberg, som är verksamhetschef på Nordic IVF Center i Göteborg.

Outi Hovatta, som är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och som länge jobbat med fertilitetsbehandlingar, säger att åldersgränsen är glidande och individuell, men att många kvinnor har lägre fertilitet när de är 38.

– Då är hormonutsöndringen sämre och äggen av sämre kvalitet. Och vi vet att antalet kromosomav-vikelser ökar i rask takt med kvinnans ålder, säger hon.

Tyvärr går det alltså inte att helt utesluta åldern som en fertilitetsfaktor. Men oavsett den finns det andra sätt att öka chanserna. En generellt sund livsstil påverkar såklart positivt, särskilt att skippa cigarretterna.

– Vi vet att tobaksrökning minskar fruktsamheten – om kvinnan röker når hon klimakteriet i genomsnitt

1,5 år tidigare, säger Outi Hovatta, och Anna Lena Wennberg håller med:

– Rökning minskar rörligheten i äggledarna, äggens kvalitet och hur många ägg du har kvar i livet.

Säkert sex är också viktigt, eftersom sexuellt överförbara sjukdomar som gonorré och klamydia kan leda till infertilitet. Andra sjukdomar som kan påverka fertiliteten är endometrios och polycystiskt ovariesyndrom.

Men om man ändå inte lyckas bli gravid på naturlig väg finns det mer hopp än någonsin då den konstgjorda befruktningen (IVF) hela tiden utvecklas.

– Det räcker med att vi hittar en enda duglig spermie hos mannen, som vi kan injicera direkt i ett ägg från kvinnan, säger Outi Hovatta.

Om du föredrar att lägga hela diskussionen på is – bokstavligt talat – har även tekniken för att frysa in äggceller förbättrats på senare år. Vid så kallad förglasning fryser man ner äggcellen ultrasnabbt, vilket gör att den förvandlas till glas och blir mindre känslig för skador. På så sätt kan hela 90 procent av äggen konserveras när de fortfarande är av bra kvalitet. Sedan kan de tinas och användas till IVF när kvinnan är äldre.

– Det är självklart ingen garanti, men de studier som gjorts i Spanien sedan man införde metoden har inte visat på någon skillnad i kvaliteten på de frysta och de färska äggen, säger Anna Lena Wennberg.

I Sverige har man tidigare bara kunnat frysa in sina ägg av medicinska skäl, som inför en cancerbehandling där de riskerar att skadas. Men för fyra år sedan blev det möjligt att frysa in äggcellerna även av så kallade sociala skäl – att man helt enkelt inte känner sig redo att skaffa barn.

– Det finns fördomar om att det skulle handla om egoistiska kvinnor som bara tänker på karriären, säger Anna Lena Wennberg. Men många som vill frysa sina äggceller har till exempel haft en lång relation som tagit slut när de är 34, 35 år. Och de säger att även om frysningen inte innebär någon garanti kan de känna sig lugnare och gå ut och dejta utan den där stressen.

Utomlands har framåttänkande företag som Apple och Facebook till och med börjat bekosta infrysning av de anställdas äggceller som en företagsförmån, men i Sverige får man fortfarande stå för den ganska saftiga prislappen själv. På Anna Lena Wennbergs klinik kostar infrysningen 30 000 kronor, plus cirka 10 000 kronor i medicinkostnad.

Det är inte lika vanligt att höra talas om fertilitetsstress hos män, men faktum är att deras fruktbarhet kan vara minst lika opålitlig som kvinnornas.

Anna Lena Wennberg och Outi Hovatta säger att hos de par som söker hjälp för infertilitet visar sig problemet ligga hos mannen i ungefär lika många fall som hos kvinnan.

– Vi vet att antalet spermier och kvaliteten på dem minskar med åldern, men det inträffar kanske först vid 50-årsåldern och uppåt, säger Anna Lena Wennberg.

Till skillnad från kvinnors fertilitet är männens sperma-kvalitet relativt enkel och smärtfri att både testa och behandla. Och männen genomgår heller aldrig något lika absolut som kvinnans klimakterium.

– En frisk, 100-årig man kan fortfarande få barn, säger Outi Hovatta.

Döden, deklarationen och män som kommer undan lättare? Det låter korrekt.

 

Inte bara åldern …

De här livsstils-faktorerna kan också påverka fertiliteten:

Rökning

En av de mest väldokumenterade livsstilsorsakerna  till låg fertilitet. Studier har visat att rökande kvinnor kan öka chansen att bli gravida om de slutar minst två månader innan de börjar försöka.

Alkohol

Påverkar männens spermieproduktion mer än vad den påverkar kvinnor – hos oss är rökningen en större bov i dramat.

Vikten

Både över- och undervikt kan ge upphov till hormonella förändringar hos både män och kvinnor. En liten justering kan räcka för att få i gång ägglossningen igen.

Tidigare könssjukdom

Klamydia och gonorré kan leda till ärr på äggledarna som kan hämma ägg-produktionen (hos  män kan sädesledarna blockeras). Hos många går det att fixa.

Endometrios

Sjukdom som gör att det finns menstruerande livmoderslemhinna på andra ställen i kroppen, äggledarna kan blockeras. Relativt enkelt åtgärdat.

Av Matt Shea, Maja Persson Foto All Over Press

(46)
(0)
Annons


Annons
Annons
För mode och beauty
i din inbox varje vecka

Annons

Laddar