Skapade en oas – i den orenoverade byskolan

Therese och Jakob bestämde sig för att låta den gamla byskolan vara orenoverad och möblera med arvegods och långtidslån. Här finns gott om plats för vänner, projekt och prylar.

Foto Idha Lindhag Text Anders Bergmark

Att återställa äldre byggnader med tidstypiska material och tekniker är en växande trend. Men en aldrig så kärleksfullt utförd renovering är ändå en nutida förändring. När Therese och Jakob köpte den före detta byskolan vid ån mellan byarna Falerum och Gärdserum bestämde de sig för att bara åtgärda det nödvändigaste.

– I vår generation strävar många efter att återställa det gamla. Vi kallar det för att ”bevara”, men i själva verket är vi ganska hårdhänta. När man gör i ordning gammalt material känns det ju nytt och det vill vi undvika, säger Therese.

Det vitkalkade stenhuset, byggt 1919, har fått nya stuprör. Taket är omlagt med samma tegelpannor och fönsterbågarna är ommålade (alla 179 stycken). Therese och Jakob har byggt ett kök i en av skolsalarna av stommar de hittade i källaren, men i övrigt har de varit mycket återhållsamma.

– Vi har inte slipat de gamla furugolven, fast det finns spikhål från när det låg plastmattor ovanpå. Vi såpskurar istället och tänker att med tiden kommer hålen att bli mindre synliga. Samma sak är det med dörrar där färgen börjar flagna. Vi målar inte om ifall det inte är nödvändigt. Om inte någon ber att få måla förstås, säger Therese med ett skratt.

Det är nämligen så att vänner på besök – och de är många – får fria händer att släppa loss sin skaparlust i huset. På det sättet har den gamla skolan blivit en angelägenhet för många. En vän som är bibliotekarie har till exempel tagit biblioteket och skivsamlingen under sina vingar.

– Vi får ofta frågan vad vi ska göra här, eftersom det är så stort. Men vi har bara tänkt vara. Däremot finns det fantastiska möjligheter att vara många här samtidigt. En god vän har varit här i omgångar och arbetat med ett filmprojekt. En annan har skrivit sin doktorsavhandling i juridik här. Ytterligare en vän sålde sin bostadsrätt i stan och har alla sina saker på vinden utan att det är något problem. Så det funkar som vi hoppades!

Om man förvarar sitt bohag på vinden ingår det i överenskommelsen att möbler under tiden kan bli delar av husets möblemang. Therese och Jakob strävar efter att återanvända äldre möbler och undviker så långt det går att köpa nytt.

– Det känns som att vi konsumerar alldeles för mycket saker. För mig finns det en tillfredsställelse i att kunna använda något som en bekant använt och tyckt om. Många av våra möbler är arvegods, gåvor eller långtidslån. Gamla skolsaker får också gärna vara med.

Man skulle kunna tro att en så pass slumpartad inredningsblandning skulle kännas spretig. Men här känns det bara inbott och trevligt.

– Eftersom huset är så stort så har vi möjlighet att ställa saker så att vi tycker att de blir fina tillsammans, säger Therese. Möblerna får helt enkelt lov att passa ihop.